Mörk skugga över det som skulle bli fritt val i Etiopien

Det kommer att dröja flera dagar innan de avgivna rösterna kan räknas – och inte före september tror valkommissionen att nationella valen ska vara genomförda i hela Etiopien. En uppgift som många bedömare menar är orealistisk med tanke på att det pågår ett skoningslöst krig i Etiopiens norra provins Tigray.

När han kom till makten för tre år sedan, våren 2018, hälsades den unge premiärministern Abiy Ahmed som en frälsare, både i Etiopien och i resten av världen. Ett av hans första löften var att genomföra de första fria valen i Etiopiens historia.

Men valen blev en besvärlig historia. De har redan skjutits upp vid flera tillfällen, delvis på grund av pandemin – men också på grund av oroligheter. Det finns stora regionala-etniska splittringar i förbundsrepubliken Etiopien och sammanstötningar mellan olika folkgrupper på en rad ställen i landet har lett till att upp mot fyra miljoner invånare är interna flyktingar i landet. Det är inte lätt att ordna nationella val då.

Inbördeskrig får gloria att blekna

Men det är inte bara brist på vilja som sinkat valen. Jag träffade den mäktiga valkommissionens ordförande Birtukan Mideksa i Addis Abeba strax före pandemins utbrott. Hon hade efter att ha suttit fängslad i Etiopien under lång tid tvingats fly och nu var hon flykting i USA. Hon berättade för mig:

– Gissa om jag blev överraskad när Abiy Ahmed sökte upp mig i New York och bad mig att ta hand om planeringen för fria val.

Men Abiys gloria har bleknat betydligt sedan dess. Efter rivstarten med frisläppandet av de politiska fångarna, en viss demokratisering av institutionerna och kanske framför allt freden med ärkefienden Eritrea – vilket gav honom Nobels fredspris - är han i dag hårt ifrågasatt internationellt.

Inte minst inbördeskriget i Tigray med tusentals dödsoffer, massakrer, sexuell terror och hundratusentals människor som hotas av svält har lett till hård kritik.

Genomförde egna val

Det har inte heller varit något lätt uppgift för Abiy. De regionala eliterna har slagits för att få så mycket makt som möjligt på den federala regeringens bekostnad. Delstaten Tigray togs över av de forna diktatorerna utan att någon av dem straffats för de övergrepp som de under decennier gjort sig skyldiga till.

När de sedan dels genomförda egna val i konkurrens med de nationella valen i sin provins och dessutom attackerade federala baser för att beväpna sig inledde Abiy sin blodiga offensiv.

Men resultatet har blivit förkrossande för Etiopien. Tumskruvarna dras åt, yttrandefriheten och pressfriheten begränsas igen, oppositionella och journalister arresteras.

Abiy kommer säkert, utan att behöva fuska, att vinna måndagens val men det är kanske att hoppas för mycket att valet ska kunna ställa allt till rätta.