Universitetsstudenten Pinar Gültekin, 27, blev först misshandlad och strypt till döds. Sedan hämtade hennes mördare bensindunkar och åkte till ett skogsparti där han tände eld på hennes kropp i en gammal plåttunna. Slutligen dumpade han cement över lämningarna.
Mordet chockade Turkiet i slutet av juli när gärningsmannen, som har beskrivits som både en ex-partner och en förföljare, arresterades i sydvästra Turkiet. Pinar Gültekin blev ännu en smärtsam påminnelse om det stora problemet med kvinnomord i landet. Dådet triggade igång en global solidaritetskampanj och många turkiska politiker uttalade sin avsky över det inträffade, så även president Recep Tayyip Erdogan.
Svårare att söka skydd
Men tidigare i juli började Erdogan och flertalet regeringsrepresentanter också förespråka att Turkiet bör dra tillbaka sitt undertecknande av Istanbulkonventionen, Europarådets dokument som syftar till att bekämpa våld mot kvinnor. Den linjen står de ännu fast vid – en månad efter det uppmärksammade mordet. Nu fruktar kvinnorättsförsvarare i Turkiet att det snart kan bli ännu svårare att skydda kvinnor från övergrepp.
– Det har redan tidigare ställts krav på att överge konventionen, mest från väldigt konservativa kretsar. Men sedan förra månaden är det här hotet mycket mer allvarligt. Personerna som är emot konventionen tillhör en ytterlighetsgrupp som har makten över regeringen, säger Selime Büyükgöze, aktiv i den feministiska kvinnorättsorganisationen Mor Cati, till Dagens ETC.
”Strider mot familjevärderingar”
Turkiet var det första landet att ratificera Istanbulkonventionen efter att dokumentet hade tagits fram 2011, men våldet mot kvinnor har fortsatt vara ett stort problem i landet. Enligt kampanjorganisationen We will stop femicide platform som för nationell statistik över kvinnomord – eftersom turkiska myndigheter inte själva gör detta – dödades det under 2019 åtminstone 474 kvinnor i heders- och kontrollrelaterade sammanhang. Det är en 200-procentig ökning sedan år 2013. Samtidigt räknar alla med att det finns ett stort mörkertal av offer.
Istanbulkonventionen är framtagen för att bland annat förbättra det rättsliga arbetet mot förövarna. Men Erdogans och regeringens argument är att dokumentet strider mot Turkiets familjevärderingar och normer. Den 2 juli rullade regeringspartiet AKP:s vice ordförande Numan Kurtulmus igång mycket av den nu pågående debatten när han i en uppmärksammad intervju hävdade att konventionen endast ”gynnar HBTQ och marginaliserade grupper.
– Det finns en liten artikel i konventionen som understryker att dokumentet måste implementeras utan att diskriminera någon på grund av könsidentitet och sexuell orientering. Man vrider på detta och påstår att konventionen i själva verket förespråkar homosexualitet, vilket gör den till ett hot mot vår kultur, säger Selime Büyükgöze.
Strategi mot kvinnors rättigheter
Men kvinnorättsförsvarare i Turkiet ser istället en helt annan agenda bakom den här regeringsretoriken. Selime Büyükgöze pekar på hur Erdogan och regeringen under det senaste decenniet har slagit ner allt hårdare på kvinnors rättigheter i Turkiet, sedan man steg för steg lämnat den taktiska, liberala politik man förde under tiden då Turkiet förhandlade om ett EU-medlemskap.
– Grundorsaken är att det finns konservativa män som motsätter sig hur kvinnor i Turkiet får allt mer autonomi och rättigheter i sina liv. Sedan uppfinner de alla möjliga ursäkter och falska påståenden för att motarbeta detta.
Ett sådant beteende känns igen från flera andra europeiska länder där högerpopulister kommit till makten, som gått till angrepp mot kvinnors rättigheter. Erdogan har själv hänvisat till flera regeringar i EU som tagit beslut om att dra tillbaka sitt undertecknande av Istanbulkonventionen, då den påstås strida mot inhemska värderingar.
– Diskursen är densamma oavsett om det handlar om Turkiet, Polen eller Ungern. Här heter det att vi ”importerat idéer från västvärlden”, men det har ingenting att göra med värderingar. Allt handlar om att de delar ett hat mot kvinnor, säger Selime Büyükgöze.
Miljonkampanj på Instagram
Den senaste månaden har dock sett en större debatt än kanske någonsin tidigare i Turkiet, till stöd för kvinnors rättigheter och Istanbulkonventionen. Mordet på Pinar Gültekin ledde till att kvinnorättsförsvarare tog initiativ till solidaritetskampanjen Challenge accepted, där kvinnor delade svartvita bilder av sig själva i sociala medier för att uppmärksamma kvinnors utsatthet. Inom kort hade över fem miljoner sådana delningar gjorts på Instagram, i en global aktion som även många världskända kvinnor anslöt sig till.
– Vi förvånades över att det efter bara några dagar hade blivit ett internationellt fenomen. Och det här tände en gnista i de breda massorna i Turkiet. Vanligtvis är det bara regeringsfolk och vi aktivister som känner till vad som händer med lagar och konventioner i landet, säger Selime Büyükgöze.
Just nu vet ingen vad som kommer bli regeringens nästa steg. Det offentliga raseriet mot planerna på att överge konventionen har för tillfället bromsat ett beslut, precis som hände i början av året när regeringen föreslog att återinföra en lag som kan tillåta våldtäktsmän att gifta sig med sina offer, för att undvika fängelsestraff.
– Det lagförslaget är ett exempel på hur saker kan ligga vilande. De kan inte skynda igenom saker när kritiken är för stark, men saken hänger ändå kvar över oss hela tiden, som ett hot, säger Selime Büyükgöze.
