”Peter har levt i enlighet med sin övertygelse: ’On bended knee is no way to be free’. Vi är obeskrivligt stolta över honom och på samma gång otröstliga”.

Peter de Vries var en av Nederländernas mest välbekanta journalister. Han var specialiserad på att undersöka brott och kalla fall, och hade i nära 20 år lett ett populärt kriminalprogram på tv. Peter de Vries var känd för en rapp och konfrontativ rapportering. Arbetet ledde till att han regelbundet mottog dödshot, och inspelningen av hans sista avsnitt ställdes in efter att kriminella personer hade hotat att attackera tv-studion med automatvapen och raketgevär.

Chockade Nederländerna

Den 6 juli attackerades Peter de Vries mitt på dagen, utanför samma tv-studio – och sköts i huvudet. Redan samma dag arresterades två misstänka som fortsatt sitter häktade: en 21-årig rapartist från Rotterdam som misstänks ha avlossat skotten, samt en 35-åring polskfödd bilmekaniker som misstänks ha kört flyktbilen.

Mordet har chockat det nederländska samhället och tagit upp spaltmeter i medierna. Nederländerna har en relativt låg brottslighet och självbilden är att det finns en hög grad av trygghet. Den egna regeringen, en rad europeiska regeringschefer och internationella pressfrihetsorganisationer har alla fördömt dådet.

Rådgivare till kronvittne

Flera medier har dock beskrivit mordet som komplicerat, på så vis att journalistiken inte behöver ha varit den enda faktorn bakom dådet. Peter de Vries agerade som personlig rådgivare åt ett kronvittne i en uppmärksammad rättegångsprocess mot en maffiaboss vid namn Ridouan ”Dödsängeln” Taghi, som varit djupt insyltad i internationell droghandel. Kronvittnets bror och advokat har tidigare skjutits till döds.

Thomas Bruning som är generalsekreterare vid det nederländska journalistförbundet NVJ har förklarat för pressfrihetsorganisationen Committee to Protect Journalists, att dödsskjutningen av Peter de Vries inte automatiskt kan likställas med morden på de undersökande journalisterna Daphne Caruana Galizia och Ján Kuciak, på Malta 2017 respektive i Slovakien 2018.

– I fallen med Caruana Galizia och Kuciak var morden direkt relaterade till deras rapportering, medan mordet på de Vries mer sannolikt har att göra med hans roll som rådgivare till ett vittne i en rättegång. Men oavsett så har mordet på honom en uppenbar skrämseleffekt på nederländsk journalistik. Det ingår i en trend av ökat våld mot journalister, säger Thomas Bruning till Committee to Protect Journalists.

Hot kan bli verklighet

En pressfrihetsundersökning som genomfördes tidigare i år av journalistförbundet NVJ i samarbete med bland annat den nederländska polisen och åklagarmyndigheten, har visat att 80 procent av alla journalister i landet har drabbats av ”aggressioner” i jobbet. Flera uppmärksammade fysiska attacker har ägt rum på sistone. Tröskeln har sänkts och inom ramarna för det har nu även en av landets mest profilerade journalister mördats – och mycket pekar alltså på att kriminella personer ligger bakom.

– Vi får inte underskatta betydelsen av den här attacken. Dagarna efteråt kunde man se att kriminalreportrar såg på sin egen situation och förstod att de där personerna inte bara kan hota dem, utan faktiskt även kan göra verklighet av hoten, till och med på en trång gågata mitt på dagen. Det betyder att de även är beredda att gå in i studior och i redaktionslokaler, säger ­Thomas Bruning till Committee to ­Protect Journalists.

Dödsskjutningen av Peter de Vries är den första gången på mycket länge som en nederländsk journalist mördas, oavsett om det inträffade på grund av hans yrke eller ej. Somliga har argumenterat att mordet måste bli en rejäl väckarklocka beträffande journalisters arbetssäkerhet.

– Det som hände Peter var unikt, men det går inte att utesluta att det kommer hända igen. Vi måste undersöka säkerheten i byggnader och kontor, men också för individuella reportrar. Det finns redan riktlinjer på plats när det gäller rapportering från konfliktzoner, men det är ett helt annat slags arbete, säger Cees van der Laan, chefredaktör vid dagstidningen Trouw, till Committee to Protect Journalists.

Hamnen i Rotterdam i centrum

Sedan den potentiella kopplingen mellan mordet på Peter de Vries och rättegången mot maffiabossen har uppdagats, har det emellertid även uppstått en debatt i Nederländerna om hur illa det egentligen står till med organisad brottslighet i landet.

Kriminella nätverk har i åratal brett ut sig i Nederländerna och hamnen i Rotterdam betraktas som ett stort nav för införsel, respektive distribution av narkotika till resten av Europa. De lokala myndigheterna i Amsterdam har i en rapport slagit larm om att drogrelaterade brott numera påverkar hela staden, på så vis att svarta pengar tvättas vita och investeras i fastigheter.

Det nederländska polisfacket NPB har upprepade gånger beskrivit att förhållandena i landet numera påminner om hur det ser ut i en så kallad ”narkostat”, där ekonomin blir mer och mer beroende av pengarna från de kriminella nätverken. Och allt detta trots, eller på grund av – beroende på vem man frågar – den omfattande avkriminaliseringen av narkotikabruk i Nederländerna, som ska innebära att droger säljs under lagliga, kontrollerade och beskattningsbara former.

Frågan om de kriminella nätverken, deras koppling till droghandeln och deras nu ännu mer oroväckande våldskapital förutspås bli en viktig fråga för den nederländska regeringen att hantera framöver.

– Kriminaliteten i vårt land är en skymf mot allt som är gott här. Det är ett månghövdat monster som blir allt mer våldsamt och mer skrupelfritt. Vi kan inte acceptera detta, sa den nederländske justitieministern Ferd Grapperhaus efter skjutningen av Peter de Vries.