Oslobaserade Iran Human Rights uppger att antalet verkställda dödsstraff i Iran därmed uppgick till 72 – bara under juli månad. Enligt Amnesty International avrättades minst 576 personer under 2022, en ökning med 83 procent jämfört med året innan. Iran Human Rights uppger sig känna till 423 verkställda dödsstraff hittills under 2023, rapporterar al-Monitor.

Många kritiker ser att regimen försöker använder avrättningarna för att kväsa det folkliga missnöje som exploderade i september förra året, efter den iranska moralpolisens uppmärksammade mord på den unga kurdiska kvinnan Jina Amini. Hennes död utlöste de största regimkritiska demonstrationerna på många år.

Men regimen skickade också ut sina styrkor för att slå ner missnöjesyttringarna. Flera hundra människor sköts till döds under protesternas höjdpunkt. Sammanlagt tros omkring 20 000 ha arresterats och flera av dem har dömts till döden.

Balucherna har länge förtryckts av den iranska teokratin. De representerar bara två procent av befolkningen men har sedan länge varit oproportionerligt hårt drabbade av regimens dödliga våld. En av protestvågens mest uppmärksammade händelser i fjol var när regimstyrkor i september sköt ihjäl upp emot hundra civila balucher i Sistanprovinsen.

Sedan dess har man hållit de baluchiska områdena i ett järngrepp – och statuerar exempel genom att avrätta fängslade lokalbor.

Regimen har även infört ett flertal åtgärder för att på nytt tvinga Irans kvinnor att bära den obligatoriska slöjan, som många vågat ta av sig i protest sedan i fjol. I juli började den avskydda moralpolisen åter patrullera gatorna, trots att regimen tidigare sagt att styrkan ska upplösas och gett vaga löften om reformer – som få dissidenter vågat tro på.

I våras började den iranska polisen installera en mängd kinesisktillverkade övervakningskameror med teknologi för ansiktsigenkänning, för att lättare kunna hitta och bestraffa kvinnor som vågar visa sitt hår i offentligheten.

Under sommaren har Amnesty International varnat för att allt fler kvinnor som på ett eller annat sätt har identifierats har upplevt ett ökat förtryck. Polisen ska ha skickat ut mer än 133 000 sms till kvinnor och informerat dem om att de har förbjudits att använda sina bilar under en viss tidsperiod. Över 2 000 kvinnor ska ha fått sina bilar konfiskerade. 4 000 kvinnor har fått förundersökningar öppnade mot sig och ett stort antal har även avskedats från sina arbetsplatser.