Misstron mot Lula – splittrar brasilianska vänstern
Bild: Eraldo Peres/AP
Dagens ETC
När Brasiliens nye president skulle väljas stod det mellan Lula da Silva och Jair Bolsonaro – en vänsterkandidat mot en högerextrem sittande president. Men för många handlade det mest om för eller mot Lula. Det finns en mycket stark misstro mot honom också inom vänstern och bland fattiga efter den stora korruption som hans tidigare regeringar varit del av.
– Hade det funnits en annan kandidat än Lula hade jag aldrig röstat på Bolsonaro, säger Amile Alves, apoteksbiträde i fattiga Piabetá, väst om centrala Rio.
Från att tidigare varit stora fans av Lula har många av medborgarna i Rio de Janeiros vidsträckta fattiga områden blivit stora kritiker av honom. Man menar att Lula svikit. Från att under sina första år vid makten genomfört reformer som lyft stora delar av befolkningen från extrem fattigdom till ett möjligt liv, beskylls Lula och hans parti för att senare urholkat dem och bara brytt sig om makten och landets rika.
Euller Castro arbetar med att sälja bildelar:
– Under Lulas senaste presidenttid blev det bara sämre för oss vanliga människor; allt blev dyrare, skolorna fungerade inte och korruptionen exploderade. Varför skulle vi tro att det kommer att bli bättre nu?
Stukad av skandaler
Under Lulas första presidentperiod 2003 till 2007 genomförde Lula de stora reformerna Bolsa Familia som gav stöd till familjer men också krävde att barnen skulle gå i skola för att stödet skulle betalas ut och programmet Fome Zero, ingen hunger. Reformerna lyfte 20 miljoner brasilianer ur fattigdom och landet lämnade FN:s hungerlista.
Utrikespolitiskt arbetade Lula för ett samarbete med de icke-allierade staterna och ett utbyte med vänsterländer i Sydamerika. Socialt var han öppen för hbtq-frågor och stödde rätten till abort, även om han personligen var mot aborter.
Det som knäckte förtroendet för Lula var i hög grad två stora korruptionsskandaler, Mensalão-skandalen, mensalâo betyder egentligen stor utbetalning varje månad, och Operation biltvätt.
Förnekade all kännedom
Två år in i Lulas första presidentskap, 2005, exploderade den så kallade Mensalão-skandalen. Den innebar att. Lulas parti PT, Arbetarpartiet, köpte röster av kongressledamöter för att få igenom sina förslag. Mutor på cirka 100 000 kronor i månaden i den tidens valuta betalades ut till ledamöter från elva olika partier och pengarna togs från de statliga bolags reklamkonton, framför allt från oljejätten Petrobras.
Lula förnekade all kännedom om mutprogrammet, men hans stabschef, i Brasilien motsvarande premiärminister, José Dirceu tvingades avgå och dömdes senare till ett sjuårigt fängelsestraff.
Lula överlevda skandalen och eftersom den brasilianska konstitutionen förbjöd honom från att ställa upp för en tredje presidentperiod i rad nominerade han och PT den nära medarbetaren Dilma Rouseff till kandidat. Dilma som hade efterträtt den tidigare stabschefen Dirceu när han tvingats avgå valdes till president efter Lula.
HD underkände hans dom
I mars 2014 kom den största mutskandalen, Operation biltvätt, som fick sitt namn efter att dokument som avslöjade upplägget hittades i en biltvätt i huvudstaden Brasilia. Den började som en penningtvättutredning och fortsatte med enorma mutor, många miljarder dollar förskingrades från framför allt Petrobras och betalades ut till politiker. Tre före detta presidenter – Fernando Collor de Mello , Michel Temer och Lula da Silva greps och förhördes tillsammans med senatens och representanthusets ordföranden, regeringsmedlemmar, guvernörer och en lång rad affärsmän.
Presidenten Dilma Rouseff som varit ordförande i Petrobras tvingades avgå, men dömdes aldrig för något brott. Lula dömdes senare till 9,5 års fängelse – men domen underkändes sedan av högsta domstolen i landet. Lula blev försatt på fri fot och fick åter sina politiska rättigheter vilket gjorde att han kunde ställa i presidentvalet.
Anledningarna till att högsta domstolen underkände den tidigare domen var dels för att man menade att domaren som dömt Lula var partisk och dels för att domstolen hade överträtt sina befogenheter.
”Kan inte rösta på Bolsonaro”
Men de två händelserna har för alltid solkat Lulas anseende och fört med sig att halva Brasiliens befolkning saknar förtroende för honom.
Inom den brasilianska vänstern är meningarna delade, många menar att det är svårt att rösta på någon som gjort det Lula anklagas för, medan de flesta ser Lula som ett bättre alternativ än någon som Jair Bolsonaro.
– Jag skulle aldrig kunna rösta på Bolsonaro, säger Beto Alves, arbetare i Piabetá. Han har starka band med militären och skulle mycket väl kunna genomföra en statskupp.
Andra som Henry, bosatt i favelan Vidigal, menar att det inte blir någon större skillnad:
– Lula får arbeta med en starkt högerpräglad kongress som inte kommer att godkänna några radikala reformer. Det kommer inte att handla om att reformera skolväsendet eller hälsovården, utan om populistiska förslag som ger några hundralappar till olika grupper.
– När det gäller Amazonas och den tropiska skogen är den skyddad av mycket starka lagar, problemet är bara att den inte övervakas utan gruvbolag och skogsägare gör som de vill och dödar de som slår larm.
Välkomnade sin motståndare
Lulas vicepresident, Geraldo Alckmin är en starkt högerorienterad politiker som bara för ett år sedan kallade Lula för en korrumperad tjuv, men för att få ihop sin koalition behövde Lula honom och Alckmin ville bli vicepresident.
Några områden där Lula kan få en stor betydelse är inom utrikespolitiken, sociala rättigheter, till exempel hbtq-gruppernas situation, och om han lyckas bygga upp en trovärdigt skydd på marken för Amazonas och de olika tropiska skogarna.
Dessutom menar majoriteten inom vänstern att det var viktigt att få bort Bolsonaro som hetsade mot olika folkgrupper, var klimatförnekare och det fanns en ständig risk för att han skulle begära militära interventioner.
Genom sitt att under lång tid nonchalera covid i landet bär också Bolsonaro ett tungt ansvar för att så många med sjukdomen dött, cirka 700 000 människor, vilket gör att Brasilien är ett av världens hårdast drabbade länder.