I det krigsdrabbade Ukraina har naturen tagit minst lika stor skada som människorna. Bomber förorenar markerna och retirerande ryska soldater förstör naturreservat. Men en av landets mest respekterade miljöorganisationer ifrågasätter ändå flera uppgifter som cirkulerar, bland annat om en massdöd av delfiner.
Rysslands anfallskrig har slagit oerhört hårt mot hela Ukraina. Miljontals människor har ryckts upp från sina hem när regioner ockuperats och hela samhällen lagts i ruiner. Men mindre uppmärksamhet har getts åt hur även naturen påverkats. Tidigare i år har exempelvis 12 000 hektar skog brunnit ner i Tjernobylzonen, och 30 000 hektar skog utanför staden Sievjerodonetsk, efter att ha fattat eld av beskjutning.
– Det har inte varit möjligt att släcka bränderna eftersom kriget har pågått, men även för att ryssarna hade stulit all brandsläckningsutrustning. Följderna för djurlivet har varit katastrofala, säger Oleksij Vasyliuk, ekolog och ordförande i miljöorganisationen Ukrainian Nature Conservation Group.
Totalförstörda fabriker
Dagens ETC träffar honom i staden Vasilkiv några mil utanför Kiev, innan han ska skynda iväg till ett möte med sina kollegor. Ukrainian Nature Conservation Group är en av landets mest respekterade miljöorganisationer som tar fram vetenskapliga data om naturen och naturskydd. Sedan det fullskaliga kriget inleddes i februari har man ställt om till att dokumentera nya typer av miljöförstörelse.
– En av de värsta källorna till föroreningar i kriget är från bomber och missiler som slår ner. Kemikalierna tränger långt ner i marken. Men vi har svårt att få tillträde till platser tillräckligt snabbt så att vi kan göra mätningar, säger Oleksij Vasyliuk.
En annan stor källa till föreningar är de bombade industriella fabrikerna. I Sievjerodonetsk i Luhansk oblast har exempelvis 36 fabriker som hanterat kemikalier totalförstörts. Alla hade anläggningar där man försvarade kemiskt avfall, och nu förekommer mycket läckage.
Grälat med ministern
Oleksij Vasyliuk har noterat att många ukrainska journalister istället fokuserar på brända stridsvagnar och annat de hittar på slagfälten, som en källa till enorma föroreningar. Men det går helt enkelt inte att jämföra, menar han. På samma sätt bestrider han vad Ukrainas miljöminister Ruslan Strilets har påstått, att oljeanläggningar som bombats och brunnit är de största källorna till föroreningar.
– Jag har grälat med honom om det. Bränderna har släckts på bara några dagar vilken tyder på att anläggningarna inte innehållit särskilt mycket olja. Jag tror att han bara hittar på uppgifter eftersom han inte har någon annan data att presentera ännu.
Oleksij Vasyliuk står inte på särskilt god fot med de ukrainska makthavarna, bland annat för att han ser tendenser till greenwashing i deras miljöretorik. Han bestrider även de uppgifter som delats under de senaste månaderna, om att många tusen delfiner i Svarta havet ska ha dött på grund av ryska militära operationer. President Volodymyr Zelenskyj påstod själv detta tidigare i december under miljömötet Cop15 i Montreal, när han anklagade Ryssland för ekocid, folkmord på naturen.
– Det är en fantasisiffra att så många delfiner har dött, säger Oleksij Vasyliuk. Det har bara observerats ett mindre antal döda. President Zelenskyj har fel när han säger så, men det är inte han som först har kommit på uppgifterna.
Skyddade skogar huggs ner
Ukrainian Nature Conservation Group insisterar på att det måste finnas vetenskapliga belägg bakom uppgifter om miljöförstörelse. Av den anledningen har man tidigare exempelvis uppmärksammat den illegala avverkningen i Ukrainas unika naturskogar, efter att korrupta myndigheter fått betalt under bordet av skogsbolag. I december 2021 hjälpte Oleksij Vasyliuk Aftonbladet att avslöja hur Ikea tillverkat möbler av sådana illegalt avverkade träd.
Praktiken med avverkningar i skyddade skogar fortsätter även nu, med kriget som argument. Omedelbart efter den ryska invasionen i februari fälldes mängder av träd. Oftast för att användas som bränsle i ukrainska soldaters kaminer vid vaktposter, men andra gånger för att ge vaktposterna en bättre sikt.
– Självklart måste folk värma sig och skydda sig själva. Men det är ett problem att skogsvakter har tillåtit avverkning i naturreservat, även i urskogen. Jag förstår inte varför det är viktigt att använda just de träden till att bygga vaktposter.
”Väldigt skadade”
Men bortsett från allt detta är Ukrainian Nature Conservation Group också oroliga över vad som kommer hända med de 17 naturreservat som ännu befinner sig under rysk ockupation. Trenden har hittills varit att de lämnas ganska mycket i fred, men när några reservat tidigare återerövrats av ukrainska styrkor såg de ryska soldaterna till att förstöra så mycket de kunde, innan de retirerade.
– De reservat som har befriats nära Kiev, Sumi, Tjernihiv och Cherson har allihop blivit väldigt skadade, säger Oleksij Vasyliuk.
Frågan är därför om ryssarna kommer använda samma taktik också när de så småningom retirerar från Askanija-Nova, Ukrainas kanske mest kända naturreservat som ligger i Cherson oblast. Reservatet har ett mycket rikt djurliv och hyser bisonoxar, afrikanska strutsar, zebror och antiloper, samt den asiatiska vildhästen, Przewalskihästen.
Djurliv på minerad mark
Askanija-Novas chef är medlem i Ukrainian Nature Conservation Group och har flytt den ryska ockupationen, eftersom han vägrade bli kollaboratör. Kvar finns hela hans personalstyrka som främst ansvar för artificiell bevattning åt de 1 500 djuren. Om de försvinner, om resurserna tar slut eller arbetsutrustningen förstörs av ryssarna, så dör djuren.
– Men vi samlar in pengar till reservatet. Och ända sedan invasionen i februari har det strömmat in donationer där folk har skrivit ”till Askanija-Nova”, säger Oleksij Vasyliuk.
Han menar att det på det här sättet ändå går att tala om en positiv sak med kriget: folk förstår ännu att uppskatta naturskyddet. Och ännu en positiv konsekvens kan komma ur det faktum att en stor del av Ukrainas territorium idag är minerat. När kriget väl är över kommer man prioritera att avlägsna minor från bebodda områden.
– Men naturområdena längs gränsen mot Belarus kommer vara bland de sista platserna att röjas. Det betyder att människor inte kommer vistas där, och precis som redan hänt i Tjernobyl kommer naturen och djurlivet då att återhämta sig. Som en kollega till mig sagt, vad vi kommer se här är inte en re-wilding, utan war-wilding.