Den 18 januari i år sköt Georgias delstatspolis ihjäl 26-årige Manuel Paez Terán med 57 skott. Det var första gången i modern tid en miljöaktivist dödats av polisen i USA. Ballistiska studier (som ännu inte offentliggjorts) påstås visa att en kula som skadade en av polismännen kom från en pistol i Teráns ägo, men samtidigt har inget krutstänk hittats på hans händer, som det borde ha funnits ifall han hade avfyrat ett vapen.
Terán protesterade mot ”Cop City”, vilket är vad aktivister kallar den enorma träningsanläggning för poliser med bland annat modellkvarter för att öva stormning av byggnader, som ska byggas över skogstäckt land i Atlantas förorter. Motståndarna menar att anläggningen är en del av polisens militarisering och förstör stadsmiljön, speciellt som platsen är ett av få grönområden intill stadsdelar där majoriteten är afroamerikaner.
I september åtalades över 60 aktivister för ”kriminell sammansvärjning”. Det betyder att många normalt fullt lagliga handlingar – bland annat att dela ut flygblad och skriva under protestlistor – av åklagaren räknats som del av samma ”sammansvärjning” som brottsliga handlingar, huvudsakligen sabotage. Enligt samma logik har flera personer som bidragit till eller hanterat protestorganisationernas kassa åtalats för ”penningtvätt”.
Lagarna som använts skapades för att komma åt maffiaorganisationer. I flera omgångar har motståndare åtalats för ”inhemsk terrorism” tidigare – en del av dem enbart för att olovligen ha tagit sig in på byggområdet. Lagen gör det möjligt att klassa småbrott som ”terrorism”, med fängelsestraff på upp till 35 år, om handlingarna syftar till att påverka politiska beslut – i varje fall enligt åklagarens tolkning.
USA:s mest ansedda medborgarrättsorganisation, ACLU, fördömer åtalen och polisaktionerna och kallar dem inte bara oproportionerliga, utan ”ett hot mot aktiviteter skyddade enligt grundlagens yttrandefrihetstillägg”, eftersom demonstranter avskräcks även från fredliga aktiviteter om de riskerar att, av misstag eller med avsikt, bli oskyldigt anklagade för brott som kan ge mångåriga fängelsestraff.
ACLU påpekar att lagarna om ”inhemsk terrorism”, som skärptes efter några uppmärksammade högerextrema våldsdåd, har blivit ett redskap för att förfölja ”alla oppositionella” och oproportionerligt ofta de med ”mörkare hudfärg”. Nättidningen The Intercept noterar att när åklagaren beskriver ”konspirationen” inkluderas sådant som presskonferenser och podcastintervjuer för att ”propagera för sin egen version av händelserna”. Därmed ”hotar åtalen pressfriheten”, menar The Intercept.
Jack Mirkinson, från den politiska bloggen Discourse, menar att det absurda i anklagelserna är själva poängen: ”detta är hur regeringen säger till folk att, om de vågar sätta sig upp mot expansionen av säkerhetsstaten, kommer de att krossas med alla tillgängliga medel”. Han noterar att startdatumet för den påstådda ”konspirationen” i åtalet satts till den 25 maj 2020 – samma dag som mordet på George Floyd, som startade den senaste vågen av Black Lives Matter-protester i USA.
