I de senaste aktionerna är det dock inte en fattig bondebefolkning som drabbas av militärens kulor utan en ung, välutbildad medelklass i landets städer. Efter att militär skjutit ihjäl 12 personer i förra veckan i Lagos-området, Afrikas största stad med över 22 ­miljoner invånare, blev reaktionerna hårda:

– Skjutningarna är klara fall av avrättningar utan rättegångar. Det måste snarast bli en grundlig utredning och de ansvariga måste ställas inför rätta, säger Osai Ojigho, ansvarig för Amnesty i Nigeria i ett uttalande.

Protester mot elitstyrka

Demonstrationerna inleddes vid månadsskiftet september-oktober och inriktades först mot den nigerianska polisens elitstyrka SARS, Special Anti-Robbery Squad, som bildades för att motverka en våg av kidnappningar och grova våldsbrott i landet. Styrkan har sedan fått verka utan översyn och upplevdes som ett  större hot än de kriminella den sattes upp för att bekämpa.

Den 3 oktober exploderade situationen in Nigeria då en video, som visade hur poliser ur SARS oprovocerat dödade en obeväpnad ung man, blev viral. Nigerias president Muhammadu Buhari lovade att upplösa SARS, men sa ingenting om utredningar eller åtal mot medlemmarna. Åtgärderna har inte imponerat på demonstranterna och inget tyder på att protester kommer att avta.

Att militär och säkerhetsstyrkor sätts in istället för polis har också i sig lett till en upptrappning av våldet. Nigerias militär är känd för att ta till väpnat våld när de själva bedömer är nödvändigt. Ett arv från 80-  och 90-talen då Nigeria var en militärdiktatur och de väpnade styrkorna hade en oinskränkt makt.

Internationell kritik

Buhari och de nigerianska myndigheterna har fått stark internationell kritik för sitt sätt att hantera protesterna. FN, EU och olika afrikanska samordningsorganisationer har begärt att de ska visa återhållsamhet och inte trappa upp våldsanvändningen. Även den amerikanske presidentkandidaten Joe Biden har tillsammans med Hillary Clinton har krävt att myndigheterna upphör med sitt våld mot demonstranterna.