– Iran gjorde ett stort misstag i natt och kommer att få betala för det, sa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu i en tv-sändning direkt efter att missilattackerna ägt rum, rapporterar Yle. 

Dådet fördömdes omgående av ett flertal länder, däribland USA, Tyskland och Storbritannien.

Vill undvika eskalering 

Trots händelseförloppet och den upptrappade retoriken anser Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan, att samtliga parter egentligen vill deeskalera situationen. 

Från Irans sida handlade attacken mest om att inte tappa ansiktet i Mellanöstern, förklarar han.

– Hamas är rejält decimerat och Hizbollah är under oerhört kraftigt tryck från Israel. Dessa organisationer är allierade till Iran och därför måste man till slut agera, säger Johan Huovinen. 

I första hand syftade attacken till att tillfoga Israel förlust, menar Johan Huovinen.

– I andra hand vill Iran visa att man har förmåga att nå Israel, vilket ju hände. 

Hämnd att vänta 

Johan Huovinen tvivlar inte på att Israel kommer att söka vedergällning. 

– Benjamin Netanyahu har redan gått ut och sagt att man kommer att slå tillbaka, och där brukar det inte vara så långt hopp mellan ord och handling. 

Men inte heller Israel skulle gagnas av en större konflikt med Iran, anser Johan Huovinen. 

– Fokus ligger på konflikterna i Gazaremsan och i södra Libanon. Att nu öppna en ytterligare, tredje front mot Iran ligger inte i Israels intresse.

Därför tror Johan Huovinen att Israels svar förmodligen kommer att ske genom en så kallad nålspetsoperation.

– Det skulle exempelvis kunna vara riktat mot Irans nukleära anläggningar, där de framställer olika delar av deras kärnvapenarsenal. Men man ska heller inte utesluta en attack mot revolutionsgardets ledning, säger Johan Huovinen. 

Världssamfundet avvaktar

Tidigare i veckan rapporterade flera medier att Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) öppnade för en internationell militär intervention i Mellanöstern för att tvinga fram en tvåstatslösning.

Johan Huovinen är dock tveksam till att en sådan operation skulle vara nära förestående.

– Det har vi inte direkt sett något större engagemang för hittills. 

Varken FN, EU eller Nato står i begrepp att genomföra en större intervention i dagsläget, enligt Johan Huovinen. 

– Jag har svårt att se det framför mig, men ibland kastas sådana här saker upp som testballonger.