– Ryssland har blivit ett hot mot Frankrike och Europa. Denna aggressivitet tycks inte känna några gränser.
Det sa Frankrikes president Emmanuel Macron i ett tv-sänt tal till republiken i onsdags. Han upprepade sedan vad han tidigare förkunnat: att franska kärnvapen bör ingå i den europeiska kärnvapenstrategin inom ramen för ett gemensamt försvar.
Rysslands premiärminister Dmitrij Medvedev svarade med att förminska den franska presidenten, kalla honom “Micron” och tillägga att han, till skillnad från Ryssland, inte är ett hot eftersom “han är borta i maj 2027”.
Den ryske premiärministern har en poäng: Frankrike är en demokrati. President Macrons andra och sista mandat tar slut 2027 och långt ifrån hela oppositionen har slutit upp bakom hans Europastrategi.
Zemmour talar om förräderi
– Om Macron ger upp våra kärnvapen borde han ställas inför rätta för förräderi, sa exempelvis den högerextrema politikern Éric Zemmour i den franska tv-kanalen CNews.
Det är samma linje som Marine Le Pens parti Nationell samling håller:
– Det är franska kärnvapen, vi bör inte dela dem, sa Marine Le Pen till samlad press, och partiordförande Jordan Bardella tog anklagelserna längre:
– Det vore nationellt förräderi, sa han.
Även det traditionella högerpartiets ledare Laurent Wauquiez var inne på den linjen:
– Man delar inte med sig av kärnvapenknappen, kommenterade han inför medier i nationalförsamlingen.
”Ska skydda hela vår kontinent”
Emmanuel Macron avfärdar dem som amatörmässiga och påpekar i tidningen Le Figaro att även om franska kärnvapen ingår i en europeisk försvarsstrategi så är det fortfarande den franska presidenten som har beslutsmakt gällande dem.
Emmanuel Macrons linje i detta är vår linje, det är det enda rimliga.
Och i detta har han med sig det socialdemokratiska Socialistpartiet:
– Emmanuel Macrons linje i detta är vår linje, det är det enda rimliga i tider som dessa när Ryssland redan för ett invasionskrig i Europa. Det vore galenskap att tro att det inte rör oss, kommenterar partiordförande Olivier Faure till Dagens ETC.
EU-parlamentariken för socialdemokratiska Place Public, Raphaël Glucksmann, höll med och sa till AFP att det inte handlar om att “ge bort makten över våra kärnvapen”.
– Frankrikes och även Storbritanniens kärnvapen ska skydda hela vår kontinent. Vi kan inte inbilla oss att vi är trygga ensamma.
Svårt att fördöma annektering
Vänsterpartiet Det okuvliga Frankrikes topp, Jean-Luc Mélenchon, däremot är mer otydlig. Enligt honom är ett gemensamt försvar med “atlantiskt servila” européer inte önskvärt.
– Europa behöver fred, inte krig, skriver han i ett meddelande till Dagens ETC.
På sin blogg som uppdateras veckovis utvecklar han, angående USA:s president Donald Trumps och JD Vance förnedring av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ovala rummet att det hela berodde på det “obevekliga behovet av fred”.
Det är svårt att få ett tydligt svar om vad det innebär. Dagens ETC får inget riktigt svar på om hans parti ser Ryssland som ansvarigt till kriget, om de står för Ukrainas rätt att försvara sig om Europa ska rusta upp.
I dagsläget måste vi se den materiella realiteten för vad den är.
– Det behövs säkerhetsgarantier från Ryssland och i dagsläget måste vi se den materiella realiteten för vad den är, skriver han och hänvisar till offentliga uttalanden.
Tidigare har Jean-Luc Mélenchon beklagat Nato-utvidgningen och sett det som provokation av Ryssland.
Efter Rysslands annektering av Krim menade Jean-Luc Mélenchon och hans parti att det bara var “att acceptera” och att Krim dessutom “varit ryskt i århundraden”.
Till Dagens ETC sa han i somras att det var absurt att kalla honom Putin-vän eftersom Putin är en “konservativ extremhögerpolitiker” och att hans egna relationer med ryssar gäller vänsteroppositionen. Han sa också att han vill se fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.
Splittringen tilltar
Det är just i relationen till USA, Ryssland och Ukraina som det skär sig inom fransk vänster just nu. Historiskt sett har motståndet mot amerikansk imperialism inom Kommunistpartiet och Det okuvliga Frankrike varit överordnat annat motstånd. Jean-Luc Mélenchon har flera gånger talat gott om ryssar som antiimperialistiska fränder – dock aldrig Vladimir Putin personligen.
När Rysslands fullskaliga invasionskrig av Ukraina inleddes 2022 skadade detta inledningsvis såväl Jean-Luc Mélenchon som Marine Le Pen som bägge gick ut och fördömde Putin trots tidigare “ryssvänlighet” i Mélenchons fall och direkta relationer med Vladimir Putin i Marine Le Pens fall. Men de hämtade sig och gjorde båda väldigt bra ifrån sig i presidentvalets första omgång bara några månader senare.
Nu när Donald Trump blivit president i USA, är fransk vänster splittrad på nytt. Socialdemokraterna och de gröna menar att Macrons linje är den enda rimliga, vilket också stärker Macrons parti.
Le Pen väntar runt hörnet
Valresultatet från i valet till nationalförsamlingen i somras, där Macron försvagades medan vänstern och extremhögern stärktes, kan påverkas av de nya hoten mot kontinenten. Emmanuel Macron har sitt största vad-var-det-jag-sa-ögonblick nu, vilket materialiserar sig i att till exempel Socialistpartiet allierar sig med honom och bryter med Mélenchons rörelse.
– Många får sin geopolitiska världsbild omkullkastad i denna tumultartade period. Det är ett misstag att tro att väljarna tycker samma sak idag som för ett halvår sedan. Det är för tidigt att säga men en viss möjlighet finns dock att lagom till att Europa har satsat sin säkerhet på skydd av Frankrikes kärnvapenavskräckning istället för USA:s, så blir Marine Le Pen vald till president, säger Frédéric Buisson vid opinionsinstitutet Ifop.
Han påpekar att även om president Macrons popularitet kan öka lite just nu så var den i januari i år lägre än någonsin – bara 21 procent av de tillfrågade tyckte att han gjorde ett bra jobb
– Det är inte säkert att väljarna håller med Emmanuel Macron när han kallar motståndare för amatörer. Dylika uttalanden har tidigare gett sämre resultat för honom i opinionen, säger han.
Om världsläget och hotet från Ryssland får franska väljare att ändra sig återstår att se.
Emmanuel Macron med stöd av stora delar av den franska högern och mitten är beslutsam att snabbt rusta Europa – och ännu kan mycket hända innan presidentvalet 2027.
