Tatar gynnades av att betydligt fler valberättigade deltog i den andra valomgången. Han lyckades mobilisera stöd bland soffliggare. Det skiftet kom efter att Tatar i början av oktober tillkännagav det kontroversiella och potentiellt även farliga beslutet, att en ockuperad grekcypriotisk turiststad öppnats upp för solbadare.
Spänner musklerna
Det var länge sedan Cypern och dess seglivade territoriala konflikt tilldrog sig någon större internationell uppmärksamhet. Men sedan i augusti har ön blivit allt viktigare för resten av EU att hålla koll på, till följd av de ökade spänningar som uppstått när Turkiets president Recep Tayyip Erdogan spänner musklerna i östra Medelhavet.
Norra Cypern står under turkisk ockupation sedan nästan fem decennier tillbaka. Turkcypriotiska invånare har länge levt i den norra delen av ön, som Turkiet lät invadera och ockupera 1974. Tiotusentals turkiska soldater finns ännu kvar där och Turkiet är det enda landet i världen som erkänner det ockuperade territoriet som en egen, turkcypriotisk republik. Resten av världssamfundet betraktar ön som bara ett land, som representeras av det grekcypriotiska styret i huvudstaden Nicosia.
Vid förra månadsskiftet rapporterade Dagens ETC på plats från den grekiska övärlden utanför Turkiets kust, där Erdogan har skickat ut prospekteringsfartyg för att leta efter gas- och oljefyndigheter. De turkiska fartygen har borrat i havsområden som ingår i Greklands, respektive Cyperns exklusiva ekonomiska zoner. Krigsskepp från turkiska flottan har vaktat operationerna.
Kapplöpning efter resurser
Allt detta ingår i en internationell kapplöpning efter energiresurser i östra Medelhavet. Den grekcypriotiska regeringen i Nicosia har slutit flera fördelaktiga avtal med andra Medelhavsländer. Turkiet har lämnats utanför, och Erdogan har velat säkra en bit av kakan. Han har insisterat på att norra Cypern måste få en del av Nicosias energiinkomster. Detta har regeringen i Nicosia vägrat.
Vid EU:s toppmöte i början av oktober diskuterades eventuella sanktioner mot Turkiet på grund av oljeborrningarna, och efter det drog Erdogan tillbaka sitt prospekteringsfartyg Yavuz som hade legat förankrat utanför Cypern.
Men kort därefter, endast några dagar innan den första omgången av presidentvalet i norra Cypern, meddelade premiärminister Tatar att den lilla turiststaden Varosha öppnades upp för civila besökare. Varosha beboddes tidigare av 40 000 grekcyprioter, som varit flyktingar ända sedan Turkiets invasion 1974. Sedan dess har staden varit en tom och avstängd spökstad kontrollerad av Turkiets armé, och en djupt känslig symbol för ockupationen.
Turkcyprioter har delat glada badbilder från spökstadens strand i sociala medier, och i somliga fall även lagt till nationalistiska budskap. Grekcyprioter har tagit mycket illa vid sig och protesterat kraftigt. De fruktar att detta är ännu ett steg åt att permanentera ockupationen.
Istanbul fattar beslut
Beslutet att öppna upp Varosha är mycket våghalsigt. Men det kom inte direkt som någon överraskning, eftersom Tatar meddelade saken under en presskonferens i Turkiets huvudstad Ankara, där även president Erdogan medverkade. Ingen försökte dölja att det också är den ständigt konfliktsökande Erdogan som står bakom beslutet.
Syftet har varit att både bidra till en högernationalistisk seger i norra Cypern – Tatars socialdemokratiska utmanare förespråkar dialog med grekcyprioterna – och att använda Varosha som ett politiskt påtryckningsmedel.
Konsekvenserna på marken har redan synts. Grekcyprioter har arrangerat flera upprörda demonstrationer mot ockupationspolitiken. Förra söndagen, den 11 oktober, trängde sig även en mobb med 250 grekcypriotiska nationalister igenom en polisavspärrning vid gränsövergången till norra Cypern, precis söder om Varusha. Nationalisterna var maskerade, beväpnade med påkar, tände bengaleldar och skrek slagord om att Cypern är grekiskt. Flera deltagare har sedan dess arresterats.
Mörka orosmoln
Såväl EU som FN:s säkerhetsråd har uttryckt stor oro över utvecklingen kring Varosha och vad det kan resultera i. Cyperns regering i Nicosia har i sin tur nästan som väntat varnat för att förhandlingarna med den turkcypriotiska sidan nu kommer avstanna totalt.
För att göra saken än värre, beslutade Erdogan på nytt i förra veckan att skicka ut prospekteringsfartyg – ännu en gång åtföljda av krigsskepp – för att leta efter energifyndigheter i de andra ländernas havsområden. Den turkiske presidenten har anklagat Grekland och Cypern för att ha misslyckats att leva upp till ”löften” de ska ha gett under EU-förhandlingar, och han har sagt att Turkiet ska ”ge dem det svar de förtjänar”.
Av goda anledningar bör resten av Europa följa dramatiken på Cypern och i östra Medelhavet. I sensomras utlöste utvecklingen varningsklockor om att det faktiskt förelåg en risk för krig. Nu fortsätter oron.