Den franska regeringen har kommit överrens med livsmedelskedjorna om ett pristak på vissa basvaror. Överenskommelsen gäller fram till juni.
Bild: Shutterstock och AP
Dagens ETC
Ta kontroll över priserna på basmatvaror – i likhet med Frankrike. Det föreslår svenska Vänsterpartiet och har fått regeringen och opinionsbildare att mena att de kommunistiska ränderna sitter i.
Men det är en väg Frankrikes högerliberala regering just förhandlat fram med livmedelskedjorna.
– Vi är fortfarande en marknadsekonomi, säger Dimitri Lucas på franska finansdepartementet.
Matpriserna i hela Europa skenar och hushållen får det allt svårare att få ihop sin ekonomi.
”Det är dags att regeringen, i likhet med den franska regeringen, kallar till sig matjättarna och får kontroll på de skenade matpriserna.”
Så skriver Vänsterpartiet i sitt förslag för hur Sverige borde agera, vilket väckt ilska till höger. Moderaten Gunnar Hökmark twittrar bland annat om att ”socialisters dröm om prisregleringar har alltid lett till varubrist, och svarta priser, det har prövats gång på gång och gång på gång lett till elände” och på Expressen ledare jämför man med Sovjet och Kuba samt kallar fransk politik ”offentlig teater”.
Frankrikes finansminister Bruno Le Maire, numera macronist men tidigare från det franska, traditionella högerpartiet Republikanerna, kom den 6 mars överens med de största matvarukedjorna om att sättet ”ett så lågt pris som möjligt” på ett hundratal matvaror. Den överenskommelse som Vänsterpartiet att Sverige vill inspireras av – vilket avfärdats att den svenska regeringen som ett farligt projekt.
– Frankrike är en marknadsekonomi och det här rör sig inte om ett regelrätt pristak där regeringen går in och bestämmer vilket pris en viss vara ska ha. Det handlar alltså om en överenskommelse om att sätta så låga priser som möjligt på vissa varor. Vi stipulerar inte ett exakt tak eller bestämmer generella prisnivåer men pressar företag att inte ta ut överdrivna vinster.
Det säger Dimitri Lucas som är kommunikationsansvarig på det franska finansdepartementet och står Bruno Le Maire nära. Han förklarar att regeringen ställt krav på livsmedelskedjorna att inte passa på att höja marginalerna samt att pressa priserna på vissa basvarorna genom att skrota vinstmarginaler helt. På förhandlingsbordet fanns stöd till företagen, för att pressa.
En tillfällig åtgärd
Finansminister Bruno Le Maire säger att alla – den franska staten, konsumenterna men även företagen – måste vara med att betala priset för att hålla inflationen nere. Flera representanter för näringslivet har protesterat på samma vis som i Sverige.
– Det här är en rättvisefråga och näringslivet kommer naturligtvis att protestera men det enda vi insisterar på är att alla, även företagen, måste vara med och betala för att stävja inflationen. Det är konsumenterna som till syvende och sist betalar mest. Men företagen får betala genom att inte göra maximal vinst.
– Detta är en tillfällig åtgärd på tre månader och livsmedelskedjorna får själva bestämma vilka varor det slutligen gäller. Dessa varor kommer att märkas som en del av vår antiinflationskampanj, säger Dimitri Lucas.
Ville ställa högre krav
Märkningen ska vara blå, vit och röd som den franska flaggan och bara pågå tillfälligtvis, fram till slutet av juni – då livmedelskedjorna ska träffa regeringen på nytt. Initialt ville dock den franska regeringen med finansminister Bruno Le Maire och statssekreterare för kommers, Olivia de Grégoire, i spetsen, ställa högre krav. Man ville gå ut med en matkasse med utvalda varor som skulle säljas till lägsta möjliga pris men i förhandlingarna fick alltså livsmedelskedjorna igenom att de själva skulle få välja varor.
– De viktigaste är att alla, även de stora företagen, inte enbart konsumenterna, måste dra sitt strå till stacken i den mån det går, säger Florian Khikane från Olivia de Grégoires stab.
Inflationsökningen i Frankrike ligger på drygt sju procent – att jämföra med EU-snittet på tio procent. Men vad gäller just matpriser i Frankrike är ökningen på 14,5 procent.
Dagens ETC frågar Florian Khikane om den franska regeringens åtgärder inte kan komma att leda till brist på vissa matvaror så som den svenska regeringen menar.
– Vi kan inte gå in och sätta priser på vissa varor, det skulle skada konkurrensen. Däremot befinner vi oss mitt i en kris som drabbar fransmännen hårt, särskilt de mest ekonomiskt utsatta. Alla måste dra sitt strå till stacken och matvarujättarna får låta bli marginalhöjningar för maximal vinst. Men som sagt: vi kan inte styra prisnivåerna direkt. Därför måste andra medel till.
Kombineras med checkar
Florian Khikane lägger till att de ekonomiskt svagaste familjerna också kommer att få en ”matcheck” inom loppet av dessa ”antiinflationsmånader”. Matchecken, det vill säga ett ekonomiskt stöd från staten, var dock ett löfte sedan tidigare, redan innan inflationskrisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Det var en av de åtgärder som medborgarrådet för klimatet föreslog för två år sedan och som ännu inte infriats. Råder bestod av 150 slumpmässigt utvalda franska medborgare som president Emmanuel Macron bjöd in för att tillsammans med experter arbeta fram en grön och socialt rättvis väg framåt för Frankrike.
Flera förslag har sedan dess förhalats men matcheckarna ses som kombinerad hjälp till två hårt ansatta grupper: hushåll med lägst inkomster samt att de bara gå att använda lokalt – vilket är tänkt att stötta franska livdmedelsproducenter.
”Det är en krigsekonomi”
Matpriserna är inte allt som regleras i Frankrike: gaspriserna har varit frysta sedan i slutet av 2021, och elpriserna har kapats vid fyra procent.
Enligt Philippe Martinez, ekonom vid franska rådet för ekonomisk analys, är det rimligt i kristider men det är svårt att sia om framtiden.
– Prisregleringen har hållit den franska inflationen nere, jämfört med grannländerna, och är effektiv i ett kort perspektiv. Men det måste ses för vad det är: krigsekonomi. Sveriges tveksamhet är förståelig, Frankrike har satsat stort på stöd och regleringar efter corona och kriget i Ukraina. Det innebär även att Frankrike har ett budgetunderskott. Men det är grovt överdrivet att jämföra med kommunistiska länder.
Även aktörer som Internationella valutafonden menar att Frankrikes metod med bland annat prisreglering för att stävja inflationen varit ”framgångsrik” men att budgetunderskottet bör stävjas framöver.