– Jag tycker att det är viktigt att vi synliggör att även det här våldet ofta bottnar i ett kvinnohat, för det är något som är väldigt underkommunicerat. Det talas ofta om förövarna som ensamma galningar med psykiska problem och vanligtvis framkommer inget tydligt motiv till våldet, trots att det ligger i linje med den stora andelen våld mot kvinnor. Det framställs snarast som en slump att våldet utövas, om det inte används i rasistisk retorik förstås, säger Gabriella Nilsson, docent i etnolog vid Lunds universitet och en av författarna till boken Våldets kön – Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Hon fortsätter:
– Om vi ignorerar den här starka kopplingen till kvinnohat och våld mot kvinnor utan hela tiden letar efter andra typer av förklaringar, som psykisk störning, alkoholism eller religion, då missar vi också många möjligheter att förebygga våldet.
Våld en rättighet för män
Masskjutningarnas koppling till våld i nära relationer och normer kring maskulinitet har påpekats i amerikanska medier efter massakern på nattklubben Pulse, däribland i en analys av New York Times Amanda Taube. Men det är snarare gärningspersonen Omar Mateens religiösa tillhörighet som väckt uppmärksamhet, efter att det visat sig att han svurit sin trohet till Islamiska staten innan terrordådet i Orlando. Den republikanska presidentkandidaten Donald Trump var inte sen att upprepa sitt krav om ett temporärt indraget inresetillstånd för muslimer, men gärningspersonernas gemensamma nämnare handlar snarare om kön än religiös tillhörighet. Enligt uppgifter från Global Research stod islamiska extremister för sex procent av alla massmord i USA mellan 1980 och 2005 och en granskning av Washington Post visade att bara tre av masskjutningarna i USA under 2015 hade muslimskt troende gärningsmän. 90 procent av alla mord utfördes av män.
– Skulle inga män få komma in i USA? frågar Magnus Loftsson, legitimerad psykolog som även gett ut publikationer kring mäns våld, retoriskt.
Han lyfter fram att våldet även går åt det andra hållet – från det offentliga rummet till hemmet. Enligt honom går det till exempel att koppla tidigare krigstjänst och huliganism till våld i nära relationer.
– För att få slut på mäns våld, både hemma och ute på gatorna, måste man jobba emot våldsformerna samtidigt. Jag tror att det har historiska rötter, våld har varit en rättighet för män att ta till.
Gabriella Nilsson berättar att historien även gör avtryck i det svenska samhället och lagstiftningen. Det var först 1982 som våld i hemmet jämställdes med våld i offentligheten i Sverige och Gabriella Nilsson menar att det än i dag finns tendenser att mäns våld mot kvinnor i hemmet ses som något privat.
– Det är en rest från den historiska synen på mannen som familjens överhuvud med rätt att utöva våld. FN har visat att det är en syn på förhållandet mellan mannen och kvinnan i ett heterosexuellt äktenskap som fortfarande är starkt i de flesta länder i världen.
Läs vidare på nästa sida: Försvara landet
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Gabriella Nilsson menar samtidigt att "den manliga våldsbalansen" har stor betydelse för att förklara mäns våld.
– Det finns många former av våld som samhället faktiskt efterfrågar och som har starka kopplingar till maskulinitet. Flera klassiskt manliga yrken har en legitim rätt att utöva våld och underhållningsvåldet är ofta maskulint.
– Å ena sidan vill samhället att män ska sluta använda kriminaliserat våld och å andra sidan vill vi att män ska ha en våldsberedskap, om det till exempel är så att landet behöver försvaras. Det här är en balans som samhället överlämnar åt varje enskild man att kunna hantera. Men så länge vi överhuvudtaget inte ifrågasätter vilka konsekvenser det ger kan vi inte utgå från att individuella män själva ska kunna dra gränsen mellan "gott" och "ont" våld. Män som utövar våld är i många sammanhang otroligt hyllade. Det klassiska hjälteidealet är starkt sammankopplat med maskulinitet. Att vara en hjälte och att vara man görs ofta synonymt.
Enligt Gabriella Nilsson är hjälteidealet viktigt för att bland annat öka medborgarnas motivation att delta i krig, vilket inte minst blir tydligt i länder som är involverade i olika militära operationer. Det sågs exempelvis som ett problem när hjälteidealet började ifrågasättas efter Vietnamkriget.
– Rambo har beskrivits som en film som kom till för att försöka mota kritiken i grind och få den manliga krigarhjälten att bli på modet igen, säger hon.
Väcker starka känslor
Hon upplever att sammankopplingen mellan män och våld är en fråga som fortfarande väcker starka känslor och leder till kraftigt motstånd i Sverige.
– När vi pratar om män som analytisk kategori och använder begreppet mäns våld mot kvinnor blir reaktionen ofta "Menar ni att alla män är våldsamma?". Det menar vi naturligtvis inte, de flesta män är inte våldsamma överhuvudtaget. Det vi vill peka på är den gemensamma nämnaren.
"En destruktiv och desperat handling"
Magnus Loftsson berättar att det är vanligt att personer som begår våldsbrott själva har varit offer eller har närstående som blivit utsatta för våldshandlingar. En känsla av otrygghet i en allt mer polariserad tid och förmåga att demonisera och peka ut grupper som "de andra" spelar också in.
– Jag tänker att män som använder våld sällan är personer som mår jättebra. Många av de här skjutningarna slutar med att personen blir mördad eller tar livet av sig. Det är en destruktiv och desperat handling, det finns något väldigt sorgligt i det tycker jag. Man kan på ett sätt ha medkänsla med personer som gör sådana här så här fruktansvärda saker. Man skulle vilja nå dem i tid.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Bråka med normer kring maskulinitet
Även Omar Mateen dödades i samband med att han utförde attacken. Han hade förhörts av FBI två gånger innan dådet, bland annat på grund av hans tidigare kontakter med självmordsbombaren Moner Mohammad Abu Salha. En kollega till Omar Mateen har också vittnat om rasistiska och sexistiska uttalanden, att han "pratade om att döda hela tiden". Inför den här tidningens pressläggning riskerar hans nuvarande fru också åtal då man misstänker att hon kände till Omar Mateens planer.
– Det verkar som att den här mannen i Orlando sagt att han vill döda män och gett massa signaler där man kan se att det där är inte bra, och då är det allas ansvar att agera. Att stoppa redan vid sexistiska, rasistiska eller homofoba uttalanden. Det är de som skapar en grogrund för att det sedan ska kunna bli en kränkning eller en allvarlig våldshandling.
Magnus Loftsson menar att man behöver "bråka med normerna kring maskulinitet", att det är viktigt med förebilder och att mäns roll som omsorgsgivare stärks.
– Man måste visa på en manlighet som inte bygger på dominans och aggression.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
