– Men det gick bra. Jag är glad att kunna vara en del av demokratin nu, förklarar han med ett leende när vi ses dagen efter.

Trots att han hunnit fylla 29 år var det första gången han röstade.

– Jag förlorade min rösträtt innan jag fått den, konstaterar han.

Begick rån som 15-åring

Marquis McKenzie var 15 år då han tillsammans med en äldre kompis begick ett väpnat rån mot en närbutik. Han greps samma dag och på grund av skjutvapnet behandlades han som en vuxen och dömdes till fängelse i två år följt av fyra års övervakning. Brottet klassades som ett ”felony” vilket gjorde att han fråntogs sin rösträtt för resten av livet. 

I presidentvalet 2016 var det 6,1 miljoner amerikaner som inte fick rösta eftersom de dömts för ett felony. Reglerna skiljer sig mellan olika delstater. I Florida, som har 1,4 miljoner felons, har avstängningen varit på livstid.

875 000 exfångar får rösta

2016 höll Florida dock en folkomröstning där två tredjedelar av väljarna svarade att den som avtjänat sitt straff ska återfå sin rösträtt. Runt 875 000 ”återvändande medborgare” – termen som används av de organisationer som jobbar med frågan – har därför möjlighet att rösta i årets val.

Resten, drygt en halv miljon, stoppas ännu då den republikanskt ledda delstaten efter folkomröstningen skapade en ny lag som kräver att alla innestående avgifter och böter till domstolen betalas innan man får rösta.

Frågan har sedan dess tagit upp i flera domstolar men sista ordet är ännu inte sagt.

Drabbar särskilt svarta

Hela 21 procent av Floridas svarta befolkning omfattades av förbudet att rösta men fler vita i delstaten är dömda för felony än svarta. Brottskategorin innefattar främst grövre brott och de som dömts för mord eller sexualbrott är fortsatt portade på livstid från att rösta i Florida. Men inte alla felonys är våldsamma brott.

– Det räcker med att köra en bil utan registreringsskylt. Eller att du släpper ut mer än tio heliumballonger i luften, säger Marquis McKenzie.

Fick du ett rättvist straff, tycker du?

– Jag skulle ha ställts till svars för mina handlingar men jag skulle inte ha åtalats som en vuxen. Då hade det inte funnits kvar i brottsregistret för alltid.

”Tror inte på andra chans”

När Marquis var tonåring var hans mål att vara stans största knarklangare när han fyllde 30 år men livet tog en annan vändning. Gott uppförande gjorde att han slapp två år av den övervakning han dömts till och han har inga ytterligare domar.

Nu när 30-årsdagen närmar sig jobbar han istället sedan flera år för Florida rights restoration coalition (FRRC), en grupp som driver rösträttsfrågan för felons. Han har knackat många dörrar under de senaste åren.

– Jag stötte inte på mycket motstånd. Majoriteten av dem vi pratade med har en nära anhörig eller har själv varit inne i systemet.

En tredjedel av Floridaborna röstade emot att ge tillbaka rösträtten. Varför?

– Jag vet inte och jag bryr mig faktiskt inte. En del tror inte på en andra chans. De förstår inte vilken förändring det kan innebära. Hade vi pratat med dem hade vi nog kunnat få en del att se det annorlunda.

”Vi är deras nya väljare”

Vid sidan av jobbet på FRRC driver han en ideell organisation som lär ut entreprenörskap till unga i riskzonen samt en städfirma som anställer personer med ett kriminellt förflutet. Många jobb är utom räckhåll för felons, till och med en del hantverksyrken där licensiering krävs. De kan även ha problem att resa till vissa länder, söka studiestöd och skaffa bostad.

Vi hoppar in i Marquis bil och åker mot biblioteket där han röstade för att ta ett par bilder. Tror han att valet i Florida och nationellt kommer att påverkas av de nya väljarna?

– Ja, det tror jag. Nu är vi i District 6. Här finns 25 000 registrerade väljare men i det senaste valet röstade bara 2 500. I år har vi registrerat 3 000 återkommande medborgare. Så nu äger vi det här distriktet, säger han med ett skratt.

Beter sig politiker annorlunda?

– Definitivt. Nu vill alla prata fängelsereform, vi är deras nya väljare.

Hur kände du under alla år när du inte kunde rösta?

– Bara att min röst inte räknades, att det inte var till någon nytta ändå. Som många andra växte jag inte upp med att politik diskuterades kring mat­bordet. Det var bara ytterligare en sak jag inte brydde mig om.

Bör rösträtten alls vara kopplad till en persons kriminella förflutna?

– Det är en svår fråga. Folk som är dömda för mord sitter troligen inne på livstid. När det gäller sexualbrott så tycker jag att det borde vara från fall till fall. En del hemlösa gör till exempel sina behov utomhus, grips de så blir de registrerade som sexualbrottslingar, säger han och lägger till:

– Om rösträtten är en rättighet, och inte ett privilegium, så tycker jag inte att någon borde kunna förlora den.