Hittills har väldigt lite gjorts för att utkräva ansvar från dem som gör sig skyldiga till miljöbrottslighet i krigstider. 

Nu vill Ukraina sätta stopp för straffriheten. I början av sommaren blev det känt att Margot Wallström blir ordförande i en internationell arbetsgrupp om det ryska anfallskrigets konsekvenser som Ukraina har tillsatt. Strax därpå spreds bilder på Margot Wallström och Greta Thunberg i möte med president Volodymyr Zelenskyj i Kiev.

”Säkerställa bevis”

När Dagens ETC ringer upp i början av september berättar Margot Wallström att gruppen fortfarande ligger i startgroparna. 

– Det är mycket vi behöver stämma av med Ukrainas regering, samtidigt som de har ett krig att bekämpa, säger hon och fortsätter:

– Ibland behöver det ta lite tid för att det ska bli bra.

Ett sekretariat har i alla fall satts upp och tre prioriteringar har slagits fast. Den första handlar om att kartlägga den ödeläggelse som det ryska anfallskriget har inneburit för miljön. 

– Vi kommer inte själva att bedriva några undersökningar, förklarar Margot Wallström.

– Många andra gör det redan, från ukrainska forskare och miljöorganisationer som verkade på det här området redan före kriget, till EU och Världsbanken. Vår uppgift är att dra slutsatser och ge övergripande rekommendationer.

Hon fortsätter: 

– Det som är nytt med det här kriget är att vi kan följa i realtid vad som sker. Det finns forskning och nya digitala verktyg för att dokumentera miljöskadorna, vilket gör att det kan säkerställa bevis för framtida rättsprocesser.

Vilket leder till den andra av gruppens uppgifter: att identifiera sätt att hålla Ryssland ansvarigt.

Stöder ekocid-kriminalisering

De senaste åren har allt fler aktörer – från önationer i Stilla havet, till ideella organisationer – krävt ett slut på straffriheten för storskalig och uppsåtlig miljöförstörelse. En slags milstolpe i arbetet uppnåddes i juni 2021. Då lade en grupp toppjurister, på initiativ av de svenska politikerna Rebecka Le Moine (MP) och Magnus Manhammar (S), fram ett förslag som definierar ekocid, så att storskalig miljöförstörelse blir ett brott av samma rang som folkmord eller brott mot mänskligheten.

Margot Wallström säger att hon står bakom kriminaliseringen av ekocid.

– Jag stöttar det och tror att vi är på väg i den riktningen. Nu finns en definitionoch ett stort antal länder som sluter upp kring detta. Det kommer att ta tid, framför allt för att USA är motståndare till en sådan utveckling på grund av deras historia. Jag tror att det har hindrat andra länder från att klart och tydligt ta ställning.

Att Kiev nu sällat sig till kampanjen kan bli det som till slut får det internationella samfundet att se över Romstadgan, som fastställer vilka brott som är föremål för Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Margot Wallström ser en annan utmaning i arbetet med ansvarsutkrävande.

– Att få de ansvariga till en rättsprocess, och att få Ryssland att betala för de massiva skadorna.

”Jätteviktig utgångspunkt”

Enligt den ukrainska regeringen har Ryssland hittills gjort sig skyldiga till miljöförstörelse till en kostnad av motsvarande 600 000 000 000 kronor. 

Att återställa den ukrainska naturen, och att planera landets gröna återuppbyggnad, är den tredje uppgiften för Margot Wallströms internationella arbetsgrupp.

Dagens ETC har pratat med ukrainska forskare som oroar sig för att återuppbyggnaden kan leda till ännu större skada på naturen än det pågående kriget. 

– Så fort kriget tar slut så kommer Europa att ösa pengar över vårt land. Men det här stödet kommer att bestå av pengar, inte av virke, sten eller sand. Allt byggmaterial kommer vi att behöva utvinna ur vår egen natur, berättade Oleksij Vasyljuk, ukrainsk miljövetare och ordförande för Ukrainian Nature Conservation Group, en slags motsvarighet till Naturskyddsföreningen.

Margot Wallström lyfter fram att Ukraina vill bli medlem i EU, vilket betyder att landet behöver anta EU:s klimat- och miljölagstiftning. Hon spånar också kring att gruppen kan komma att rekommendera en återuppbyggnad som utgår från konceptet om planetära gränser – ett koncept utformat av miljövetaren Johan Rockström, och som innebär att hållbar utveckling sker med hänsyn till vad jorden kan tåla. Att ukrainska städer parar upp sig med hållbara kommuner i andra länder, i en form av vänorter, kan vara ett annat sätt att sprida kunskap om hållbar stadsplanering, enligt Margot Wallström.

Hon vill också se ett nära samarbete med ukrainska forskare och civilsamhälle. 

– Det är en jätteviktig utgångspunkt för oss. De har nog inte haft det så lätt i Ukraina precis.

Hur menar du då? 

– Det har inte varit någon stor respekt i Ukraina för deras arbete eller klimat- och miljöfrågorna. Vi har möjlighet att visa vilket viktigt arbete de gör, och vi vill involvera dem i vårt arbete.

Däremot kommer forskarna och miljöorganisationerna inte att formellt sitta med i gruppen.

– Nej, upplägget har inte varit sånt. Det är Ukrainas regering som väljer vilken sammansättning den här gruppen ska ha. Jag tror själv att de gör den viktigaste insatsen om de har en självständig ställning utanför gruppen där de fritt kan kritisera. Jag tror att det är viktigt att skilja på rollerna.

Hur tänkte du själv när du fick frågan om du ville vara med och leda gruppen? 

– Att det kändes som en otroligt meningsfull och säkert många gånger svår uppgift. Det är svårt att tänka sig något som är lika meningsfullt just nu. 

Hon fortsätter:

– Det kändes också väldigt roligt att komma tillbaka till klimat- och miljöfrågorna, som jag alltid har intresserat mig för.

Som du själv lyfte har ukrainska politiker inte haft något särskilt intresse för klimat- och miljöfrågor. Var du någonsin rädd för att det kan skada ditt rykte om det visar sig att er grupp bara är ett slags grönmålningsinitiativ? 

– Nej, jag tror inte det. Det har blivit tydligt för alla att våra liv är beroende av naturen. Så är det någon som har trott att det går att ignorera naturen så har man vaknat upp nu.

Artikeln tillkom med stöd av Internews Earth Journalism Network.