Utöver Syrien hör Afghanistan, Somalia och Sudan till de länder som flest människor flytt ifrån de senaste åren. I Somalia har det över 20 år långa och ännu pågående inbördeskriget lett till en humanitär katastrof och även i Darfur i Sudan pågår sedan tidigt 2000-tal en väpnad konflikt som enligt FN klassas som en humanitär katastrof.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Afghanistan är krigshärjat sedan 40 år tillbaka och under början av förra året, efter att Natostyrkorna dragit sig tillbaka, rapporterades en extremt våldsam period med nästan 1 600 civila dödsoffer och 3 300 skadade bara under det första halvåret. För tillfället är situationen något lugnare enligt Björn Lindh, informationschef för Svenska Afghanistankommittén på plats i Kabul. Men trycket att fly är fortfarande stort.

– Människor funderar på om de verkligen har en framtid här, och familjer frågar sig om de inte åtminstone ska låta ett av barnen skapa sig en bättre framtid någon annanstans, säger han.

Men för dem som vill ha en fristad i Europa finns det inte mycket hopp.

Det har EU:s överenskommelse med Turkiet satt stopp för. Avtalet som trädde i kraft i början av april innebär i korthet att flyktingar som når de grekiska öarna skickas tillbaka till Turkiet. För varje syrisk flykting som skickas tillbaka omplacerar EU en annan syrier från flyktinglägren i Turkiet till EU-länder.

Lägger ansvaret på Turkiet

Ansvaret för vad som händer med flyktingar från andra länder än Syrien lägger EU på så vis över på Turkiet och ger landet 3,3 miljarder Euro för besväret.

Advokaten Nadja Hatem, som ofta har uppdrag som offentligt biträde åt asylsökande, säger att uppgörelsen innebär en katastrof för många.

– Vi har klienter från världens alla hörn. Man får inte glömma alla andra bara för att vi har en situation som är horribel i Syrien i dag. Det finns väldigt många andra länder som kränker människors fri- och rättigheter. De människorna pratar man aldrig om. Det är inte direkt frid och fröjd i Bagdad eller Mogadishu, men det är det man säger genom att enbart prata om Syrien, säger hon.

Till saken hör också att få av dem som söker asyl i Sverige, både från Syrien och från andra länder, får flyktingstatus enligt FN:s flyktingkonvention. Flyktingstatusen ger en rad fördelar, bland annat att man har rätt till medborgarskap tidigare än andra typer av uppehållstillstånd.

Även Björn Lindh är kritisk till att vägen in i Europa täppts igen. Han säger att flyktinguppgörelsen dessutom riskerar att få ytterligare en besvärlig effekt i Afghanistan. I överenskommelsen finns nämligen ett hot om att länder som inte tar emot flyktingar som sänds tillbaka ska straffas med sänkta bistånd.

– Tyvärr är landet fortfarande biståndsberoende och i den väldigt skakiga situation som råder så måste det få fortsätta vara det ett tag till, tills man hittat någon typ av fredsöverenskommelse eller politiskt uppgörelse, säger han.

Skickas tillbaka till Bagdad

Näst efter Syrien är Afghanistan det vanligaste ursprungslandet bland dem som sökte asyl i Sverige förra året. På tredje plats kommer Irak. Förra året kom 20 000 asylsökande från Irak, många flyr från Mosul i norra delen av landet som kontrolleras av IS. Nadja Hatem har företrätt flera irakier och säger att det just nu sker en våg av avvisningar till landet.

– Migrationsverket tycker att irakier kan bosätta sig i andra delar. Man hänvisar till Bagdad, men bara i tisdags smällde det och dödade över 40 personer och ett hundratals skadades. Det är inte ett säkert område, säger hon.

Samtidigt kommer det rapporter om att omfördelningssystemet fungerar dåligt. Av de 8 500 flyktingarna som anlänt till de grekiska öarna sedan avtalet trädde i kraft har färre än 400 förts tillbaka till Turkiet. Många avviker för att de inte vill tillbaka till det land som de enligt Dublinförordningen ska söka asyl i.

– Det största problemet som jag ser är att man kränker människors rätt att faktiskt söka asyl enligt FN:s flyktingkonvention. Man begränsar den mänskliga rättigheten om man bara tittar på syrierna. Det finns hur många länder som helst där det av olika anledningar finns flyktingar, säger Nadja Hatem.

Alla nya irreguljära migranter som tar sig över från Turkiet till de grekiska öarna kommer att återsändas till Turkiet.

För varje person som skickas tillbaka till Turkiet ska en syrisk flykting omplaceras från Turkiet till EU-länder.

Flyktingar som i dag befinner sig i Grekland påverkas inte av beslutet.

I utbyte ska EU ge turkiska medborgare visumfrihet redan i sommar och skynda på förhandlingarna om turkiskt EU-medlemskap.

30 miljarder kronor har utlovats för att bygga upp flyktingmottagningen i landet. Av dessa ska Sverige stå för 600 miljoner kronor. Ytterligare lika många miljarder kan bli aktuellt från 2018 om de första miljarderna använts på rätt sätt.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Få ges flyktingstatus

Av de asylsökande som får uppehållstillstånd i Sverige är det bara en liten andel som ges flyktingstatus enligt FN:s flyktingskonvention, resten får uppehållstillstånd som alternativt eller övriga skyddsbehövande.

Tidigare i år kritiserade UNHCR Sverige för att endast tio procent av flyktingarna från Syrien gavs flyktingstatus.

Den som har flyktingstatus har till skillnad från övriga rätt att få resedokument, samt ges möjlighet att bli medborgare snabbare än andra.

Reglerna kring familjeåterförening är också generösare.