För några år sedan började Angela Merkel så smått ta ett steg tillbaka. I december 2018 lämnade hon partiordförandeskapet. Och när Tyskland går till parlamentsval i september i år kommer hon varken att ställa upp som kanslerskandidat på nytt, eller återgå till ledarskapet i partiet.
Svårt med insynen
Idag, under lördagen utser CDU en ny ordförande på sin partikongress. Valet står mellan tre manliga kandidater. På grund av coronapandemin har såväl fraktionsmöten som helgens kongress för första gången genomförts helt digitalt. Därmed har det varit svårt för utomstående att få insyn och våga gissa utkomsten.
– Allt sker digitalt och ingen har kontakt med varandra. Även politiska journalister med väldigt goda källor inom CDU säger att det nästan varit omöjligt att förutse saker, säger den norska Tysklandskännaren och Aftenpostenjournalisten Ingrid Brekke, till Dagens ETC.
De tre ordförandekandidaterna Friedrich Merz, Armin Laschet och Norbert Röttgen representerar i hög grad den interna strid som präglat CDU på senare år, efter att Merkel avsade sig ordförandeskapet. En strid som handlar om huruvida partiet ska behålla sin nuvarande mittenposition, eller istället gå till höger där delar av väljarbasen tagits av det högerradikala Alternativ för Tyskland (AfD).
Friedrich Merz är den mest konservativa kandidaten, som även har stöd från CDU:s ungdomsförbund Junge Union och från näringslivet. Ingrid Brekke tror att han vinner om CDU:s alla kongressdelegater skulle rösta på sin personliga favorit. Men i slutändan kommer taktikröstandet avgöra.
– Merz har sagt att CDU bör gå högerut för att locka väljare från AfD. Men eftersom AfD har krympt så uppfattas de inte längre som en lika stor fara. Skulle CDU gå högerut kommer de också att läcka massor av väljare till De gröna. Därför tror jag inte de kommer välja Merz, säger hon.
Merkel stabiliserande faktor
Det är på inget sätt givet att partiets nya ordförande likt Merkel också blir Tysklands nästa förbundskansler. Men ännu ett argument mot att välja Merz är att han redan varit tydlig med att han vill kandidera i höstens parlamentsval.
– De två andra har varit lite mer öppna kring det. Då kan partiet vänta till efter att man haft de två viktiga delstatsvalen i mars och se hur det går där, förklarar Ingrid Brekke.
Slutresultatet i partikongressens omröstning offentliggörs först den 22 januari, efter att det bekräftats skriftligt av alla delegater.
Den interna oenigheten är en orsak till att CDU har svajat rejält i väljarstöd på senare år. Men partiet har också drabbats av flera skandaler, som gjorde att CDU:s nuvarande ordförande, Annegret Kramp-Karrenbauer, inte ställer upp till omval. För närvarande har CDU ett mycket stort förtroende inom tysk politik, men detta anses mest bero på att Merkel varit en stabiliserande faktor under den oroliga coronapandemin.
Statsvetaren Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram, tror att såväl CDU-kongressens beslut som Merkels pensionering kan få kännbara konsekvenser inom den internationella politiken. Norbert Röttgen har exempelvis en ganska hård syn gällande huruvida Rysslands bygge av gaspipelinen Nord Stream 2 ska avbrytas eller inte.
– Och Armin Laschet har en märklig utrikespolitisk linje med indikerat stöd för Putin. De är oprövade kort så utrikespolitiken kan påverkas en del, vilket får störst effekt om någon av dem också blir förbundskansler, säger Björn Fägersten.
Viktigare vem CDU styr med
Eftersom Merkel också har en sådan stark makt i egenskap av sin person, liksom en mängd personligen upparbetade kontakter och nätverk i världen, lär svårigheten att fylla hennes skor också få konsekvenser.
– Hennes efterträdare kommer förmodligen inte ha samma stora politiska svängrum. Merkel har befunnit sig i en mängd koalitioner men alltid varit den som styrt ändå. Den logiken kanske bryts nu, så att det kommer göra större skillnad vem CDU faktiskt regerar med, om de vinner i valet, säger Björn Fägersten.
Han understryker att Merkel också har varit en person som företrätt EU utåt, även när Tyskland inte haft ordförandeskapet i unionen. Hon kommer säkerligen får en betydelsefull roll under våren 2021 när USA och Joe Biden på nytt vill hitta en samarbetsform med EU. När en person med en sådan roll och tyngd försvinner påverkar det saker, eftersom det kommer ta tid för nya tyska ledare att bli varma i kläderna, resonerar Björn Fägersten.
– Det kan uppstå lite av ett ledarskapskapsvakuum.
Ingrid Brekke har författat den första norskspråkiga biografin om Merkel, som kom 2016. Hon tror inte det kommer dyka upp någon lika stark och långvarig tysk ledare igen.
–Tyskland har den här sällsynta traditionen, att Adenauer, Kohl och Merkel alla satt 15 år var som förbundskansler. Men jag tror att politiken nu är under så stor förändring är det inte kommer bli så igen. Skiftena kommer bli tätare och stora partier som CDU kommer blir mindre.
Friedrich Merz
Friedrich Merz, finansman och advokat. Han har en lång erfarenhet som ledamot i både tyska riksdagen och Europaparlamentet, men lämnade politiken för att bli affärsman under lång tid, och gjorde comeback i partiledarvalet hösten 2018. År 2000 skapade han stor debatt när han introducerade begreppet ”leitkultur”, som gick ut på att assimilera invandrare till den tyska kulturen och motverka mångkultur. Favorit i CDU:s ungdomsförbund.
Armin Laschet
Armin Laschet, Regeringschef i Nordrhein-Westfalen, Tysklands folkrikaste delstat med nära 18 miljoner invånare. Laschet är en katolsk före detta journalist som även han har suttit i både riksdagen och Europa-parlamentet. Han tillhör mittfåran och ses som lojal mot Merkels relativt öppna hållning i flyktingpolitiken.
Norbert Röttgen
Norbert Röttgen, blev 2009 miljöminister, men fick sparken av Angela Merkel tre år senare på grund av ett katastrofval i delstaten Nordrhein-Westfalen, där han ställde upp som CDU:s kandidat. I dag är han ordförande i utrikesutskottet i förbundsdagen.