– Jag tror att vi kommer se en överenskommelse mellan Farc och regeringen inom fyra månader, säger Áriel Avila analytiker från organisationen Fundación Paz y Reconciliación.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Enligt Áriel Avila har parterna lyckats komma överens om cirka 80 procent av punkterna i fredsavtalet. Vad som återstår i nuläget är hur avväpningen av Farc ska ske, hur Colombias säkerhetsmodell ska se ut i fred och om avtalet ska godkännas enligt referendum, det vill säga i ett demokratiskt val eller inte.
– Jag är optimistisk då man har lyckats komma överens om svårare punkter än så, säger Áriel Avila.
Men underskrifterna i avtalet leder inte automatiskt till fred.
– Inom Farc finns också många olika falanger och de som sitter och förhandlar i Havana är en sak och de ute på fälten en annan, menar Áriel Avila.
Kriminella grupper
Och ett av de största hoten mot freden i Colombia, och som också varit anledningen till att avtalet bromsats, är kriminella gruppers, eller paramilitärens, makt i landet.
Paramilitären har en lika lång historia som gerillan i Colombia. Det handlar om nätverk på högerkanten, till största del på landsbygden, som bildades när revolutionära vänstergrupper började mobilisera sig på 50- och 60-talen.
– Colombia är ett land med en frånvarande stat. Ett feodalsamhälle där samma familjer har ägt jorden i århundranden. De har inte velat lämna ifrån sig sin makt och paramilitären är en förlängning av det systemet, säger Adriaan Alsema, redaktör på Colombia Reports, Colombias största engelskspråkiga nyhetssajt.
AUC, Autodefensas Unidas de Colombia, är en paramilitär grupp som växte sig särskilt stark under 1990-talet. Deras största mål var att bekämpa gerillan och samtidigt ta makten om droghandeln. Precis som gerillan har paramilitären flera tusen liv på sitt samvete och enligt människorättsorganisationer är det paramilitären som har begått flest övergrepp på mänskliga rättigheter i Colombia.
Mellan åren 2003 och 2006 avmobiliserades paramilitären. Mot amnesti lade således cirka 40 000 personer ner sina vapen. Men vad som hände var att många av dessa grupper inte ville lämna ifrån sig makten. Mellan åren 2006 och 2011 återtog flera grupper sina vapen, vissa hade aldrig lämnat ifrån sig dem och fortsatte att agera i det dolda.
Enligt en undersökning som Fundación Paz y Reconciliación utfört det senaste året existerar dessa grupper i 300 av Colombias 1 102 kommuner. Paramilitären sysslar precis som Farc med drog- och vapenhandel och deras makt uttrycker sig genom maffialiknande metoder. I de områden där de regerar betalar exempelvis affärsrörelser lösensummor, så kallade ”vacunas”. Polisen har en informell makt men den egentliga makten ligger hos paramilitären.
Den senaste tiden har dessa grupper markerat att de inte är överens om dialogerna mellan Farc och regeringen. Under mars månad dödades inte mindre än 29 vänsteraktivister, en terror som liknar den som pågick under 1980-talet när Farc försökte bli ett politiskt parti. De har också visat sin makt genom att under tillfällen utlysa så kallad ”paro armado” (beväpnad strejk) i stora delar av landet. En metod som Farc och ELN traditionellt också använt sig av för att hålla invånarna i sina territorier i schack. För bara några veckor sedan, den 2 april hölls beväpnad strejk som bland annat innebar att ägare av affärsrörelser under hot var tvungna att hålla stängt. Flera poliser dödades och offentlig personal attackerades vilket resulterade i att skolor och offentlig transport stängdes. President Juan Manuel Santos gick ut och sa att man inte på något vis skulle ge dessa grupper ett politiskt erkännande och att det helt och hållet handlar om kriminella nätverk.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Samtidigt har regeringen gått ut med att de sedan ett par år tillbaks i hemlighet samtalar med Colombias andra största gerillagrupp ELN och att en fredsdialog nu inletts. Gruppen grundades 1964 och har cirka 2500 medlemmar mot Farcs 8 000. ELN verkar främst i regioner där gruv- och oljeindustrin och är stor. För att protestera mot multinationella företags framfart i Colombia inom denna sektor har de specialiserat sig på bland annat kidnappning av anställda. I en artikel i colombianska El Espectador berättar en av ELN:s ledare, Pablo Beltran, att gruppen trots förhandlingarna med regeringen ännu inte är beredda att avstå kidnappningar och attacker. Den colombianska regeringen har dock svarat med att bjuda in företagare till förhandlingsbordet.
– Processen med ELN kommer inte bli lätt och skiljer sig från den med Farc, menar Áriel Avila.
– Farc är en gerillagrupp som vill bli politiker medan ELN vill förbli revolutionärer. En dialog med dem är komplicerad och kommer ta lång tid.
Häromveckan togs ett beslut av landets regering och kongress som innebär att det kommer bli lättare för små partier att få politisk makt. Beslutet har godkänts av samtliga partier, även av oppositionen med före detta president Álvaro Uribe i spetsen. Detta är givetvis något avgörande för Farc och som underlättar för deras planer att ta platsen i politiken.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Men givetvis är inte alla positiva till fredsprocessen och det finns många som hävdar att regeringen tillgodoser Farcs önskemål för mycket. Oppositionen och före detta president Álvaro Uribe menar att Farc först och främst är en drogkartell och att de är ansvariga för att kokainodlingen i landet har ökat avsevärt de senaste åren. Det finns många kritiska röster mot avsaknad av straff för de brott som Farc har begått under de över 60 år av konflikt.
Och enligt Áriel Avila är just ett av de största hoten mot freden att en stor del av Colombias befolkning inte tror på fredsförhandlingarna.
– I Colombia är pessimismen inför freden stor och det främst bland invånarna i storstäderna som aldrig direkt har drabbats av konflikten. Risken är att det skapas som två parallella verkligheter där vad man kommer överens om på Cuba är en och vad gemene man i Colombia anser är en annan. Emma Larsson
