Enligt demokraternas veteran och talmanskandidat Nancy Pelosi är svaret på den sista frågan enkelt.

– Sjukvård stod på valsedeln och sjukvård vann, sa hon dagen efter valet.

– Vi vann för att vi från första början fokuserade på sjukvård.

Demokraterna lyckades förra året med ett nödrop rädda Affordable Care Act (”Obamacare”). Strax innan jul riktades ett nytt hot mot sjukvårdsreformen då en federal domare i Texas beslutade att ACA är ”konstitutionsvidrig”, detta till följd av republikanernas skatteomläggning som tog bort möjligheten att bötfälla den som inte tecknat sjukvårdsförsäkring. Frågan kan gå vidare till högsta domstolen och Demokraterna har lovat att engagera sig i överklagandeprocessen. Tills vidare fortsätter den nuvarande lagen att gälla.

Flera förslag på tapeten

Inget parti är dock nöjt med det nuvarande systemet. I representanthuset finns numera ett 77 personer starkt ”Medicare-for-all caucus” som ställer sig bakom ett statligt finansierat sjukvårdssystem. Allt fler av kongressens demokrater stödjer ett sådant skifte, däribland flera troliga kandidater inför presidentvalet 2020. Partiet är dock långt ifrån konsensus. Ett antal förslag om utvidgad sjukförsäkring flyter runt med olika syn på vilken roll staten, arbetsgivaren och individen ska ha. Ett lagförslag väntas presenteras i början av året av representanthusets demokrater och kommer då att tas upp för diskussion i ett antal utskott.

En ”single payer”-reform (där staten finansierar sjukvården) har i dagsläget inga möjligheter att antas av den nuvarande republikanska senaten. Demokraterna kommer att få svårt att få igenom något alls utan stora kompromisser. Det betyder däremot inte att partiet kastar bort sin tid. För att få igång en process och lyfta upp frågor på agendan kan Demokraterna som majoritetsparti inleda utfrågningar i kongressen, vilket väcker debatt och kan skapa stöd hos politiker, allmänhet och medier. Lyckas man inte få till en lagstiftning under den här mandatperioden har man åtminstone flyttat fram sina positioner. Och i flera frågor är demokraterna ännu långt ifrån överens om vilken linje partiet faktiskt ska driva. Många vill ändå se en omröstning i ”huset” om till exempel sjukvård – eftersom det även om förslaget inte går igenom skulle tvinga ledamöter att visa var de står i frågan inför valet 2020.

Vill ”återställa demokratin”

Sjukvård var en av väljarnas viktigaste frågor i mellanårsvalet men samtidigt var det på många sätt en omröstning om Donald Trump. En fråga som demokrater nu måste ställa sig är om de ska motarbeta presidenten – på samma sätt som Barack Obama motarbetades av en republikansk kongress – eller satsa på kompromisser som dels riskerar att bli urvattnade och dels ger Vita huset chansen att ta åt sig äran för vad som uppnåtts. Demokraternas valframgång har också öppnat dörren för att faktiskt ställa presidenten inför riksrätt, då en sådan process inleds av representanthuset.

Demokraterna lovade i december att deras allra första mål blir att ”återställa demokratin” genom ett reformpaket med fokus på val: cybersäkerhet, vallagar, etik och regler kring kampanjfinansiering. Nu blir deras allra första uppgift istället att få till en godkänd budget för att sätta igång de delar av statsapparaten som stängdes ner strax innan jul då demokraterna vägrade släppa igenom en budget som innehöll finansiering av Trumps mur mot Mexiko.

I mellanårsvalet kampanjade fler kvinnliga kandidater än någonsin tidigare och även många icke-vita, resultatet är en större mångfald än tidigare i representanthuset. Nykomlingen Alexandria Ocasio-Cortez blev en superstjärna under valrörelsen och New York-politikern har fortsatt synas under hösten och blivit republikanska politikers och konservativa kommentatorers ständiga måltavla, inte minst på Twitter.

Progressiv falang

Andra nya ledamöter som uppmärksammats är Ilhan Omar, Rashida Tlaib, och Ayanna Pressley. De hör alla till den progressiva falang inom Demokraterna som var på frammarsch redan innan valet och nu stärkt sin position. En fråga som orsakat splittring inom partiet är talmansposten. Nancy Pelosi som hade posten 2007–2011 ansågs av de flesta vara det självklara valet men i en tid med krav på förnyelse även på ledarskapspositioner hade 78-åriga Pelosi plötsligt en röststark grupp emot sig. Hon har dock lyckats vinna över motståndare genom att stödja ett förslag om tidsbegränsning av de tre högsta posterna, bland annat talmansposten, som hon säger sig villig att släppa senast 2022.

Sjukvård

Allt fler av kongressens demokrater talar sig varma för ”single payer”, ett statligt finansierat sjukvårdssystem; andra vill behålla stora delar av det nuvarande systemet men se till att fler täcks av sjukförsäkring. Mycket arbete återstår innan det finns en gemensam plan, men frågan kommer att vara högprioriterad.

Vapenkontroll

En topprioritet för demokraterna men även ett antal republikaner i representanthuset stödjer bakgrundskontroller och ett lagförslag och en omröstning väntas tidigt under året. Demokraterna väntas lyfta frågan mer som ett folkhälsoproblem och vill även avsätta pengar till forskning.

Klimatet

Uttrycket ”Green new deal” har dykt upp på flera håll det senaste decenniet och börjat användas flitigt av progressiva amerikaner de senaste åren. Namnet refererar till Franklin D Roosevelts ”New deal”, presidentens stimulanspaket under den stora depressionen på 1930-talet. Den gröna versionen ska fokusera både på ekonomisk ojämlikhet och klimatet. Alexandria Ocasio-Cortez förknippas nu starkt med uttrycket och hon deltog strax efter sin valseger i en demonstration utanför Nancy Pelosis kontor med krav på en särskild kommitté för att utreda ett förslag om en snabb grön omställning. De senaste veckorna har allt fler slutit upp bakom förslaget. Pelosi startade själv en särskild kommitté med klimatfokus 2007.

Donald Trump

Möjligheterna att ställa presidenten inför riksrätt ökar nu eftersom representanthuset är den kammare som har makt att inleda en sådan process. Avgörandet sker dock i senaten där det krävs två tredjedelars majoritet för att fälla en president. Många demokrater tvivlar dock på att åtal mot Trump vore det politiskt mest smarta draget. Demokraterna kommer även att försöka få ut presidentens skattedeklaration, men förväntar sig starkt motstånd från Vita huset.