Bara dagar efter att Donald Trump blivit vald till president står han bredvid sin kommande effektiviseringsrådgivare Elon Musk framför en uppskjutningsramp i Texas. De ska se hur en obemannad Starship-raket skjuts upp mot rymden med hjälp av en boosterraket, som senare ska fångas upp av stora mekaniska armar för återanvändning – något som lyckades i oktober men som misslyckas denna gång. Raket och booster dimper ner i havet.
”Det var meningen, det var ett test”, påstår Musk snabbt på plattformen X.
Trump förblir ovanligt lågmäld.
Erkänn aldrig ett nederlag
***
År 2021 är Dagens ETC på plats på Nasas center i Cape Canaveral, Florida. Uppskjutningen av SpaceX-raketen Dragon till den internationella rymdstationen ISS fördröjs av väderförhållanden. SpaceX, Elon Musks rymdbolag, har haft sin bas där sedan 2005, i konkurrens med andra företag. Tre Nasa-astronauter ska färdas till rymden, tillsammans med Matthias Maurer från den europeiska rymdbyrån Esa.
Vi får inte träffa astronauterna personligen då de isoleras för att skyddas mot smittor – särskilt viktigt under pandemin.
– Tanken är att vi ska passa på att äta och träna. Rymden gör att vi förlorar både fett, muskler och skelett, så det måste motverkas. Jag följer dock samtidigt Musk-dieten vilket är motsägelsefullt, säger Esas Matthias Maurer till Dagens ETC på videolänk.
Musk-dieten?
Han skrattar och berättar att SpaceX-dräkterna är designade för slanka astronauter, och att Elon Musk, den enda gång han träffade honom, sa att det inte fanns alternativ inför en SpaceX-färd. Han verkar road och säger att han känner sig som en mannekäng.
Men det är inte optimalt för en astronauts kropp?
– Nej, egentligen inte men SpaceX erbjuder överlägsen teknik i övrigt.
Det är svårt att få öppen kritik mot Musk från anställda. Alla framhåller hur tacksamma de är för att ”han” utvecklat tekniken att återvinna boosterraketer, vilket sparar enorma summor och gör det möjligt för NASA att drömma stort igen.
Nasa-astronauten Mike Hopkins guidar Dagens ETC genom Cape Canaveral, där rymdraketerna skjuts upp.
Han var kapten på Nasas SpaceX Crew 1, det första teamet att färdas till rymdstationen med SpaceX. När Dagens ETC är på plats, är det Crew 3:s tur. I skrivande stund är Crew 9 i omlopp.
***
År 2021 var det fortfarande osäkert vilka astronauter som skulle åka till månen ”2024” – nu är 2026 det nya potentiella datumet, men de utvalda är kända. Hopkins var en lågoddsare, men blev inte vald.
– Det är en mäktig känsla att känna världens kraftigaste motorer dra igång under sig och veta att nu är Amerika på gång, säger Hopkins under rundturen 2021.
Hans projekt tillåter inte bara honom utan hela Amerika att drömma stort igen.
Mike Hopkins liksom de flesta andra Nasa-representanter får ett drömskt uttryck när de talar om Artemis, det nya månprogrammet.
– Artemis är framtiden. Det ska ta oss till månen och bortom. Vad Elon Musk gör är oerhört viktigt. Hans projekt tillåter inte bara honom utan hela Amerika att drömma stort igen.
De orden ekar under Dagens ETC många besök på Nasa, när vi väntar på vädergudarnas godkännande för uppskjutningen av Crew 3. Varje gång vi tar oss till Nasas område passerar vi konkurrenterna Boeing och Jeff Bezos Blue Origin – men det är SpaceX som dominerar inne på Nasas omrde.
– Nasa kontrakterar den som ger bäst resultat och struntar i om det är Boeing eller SpaceX. Faktum är att Elon Musk har revolutionerat rymdindustrin genom att återvinna raketboostrarna. Anledningen till att vi inte fortsatte våra månfärder är att det var för dyrt. Vi hade inte råd. Därför gillar vi Musk. Han gör det billigt. Så enkelt är det, säger Mike Hopkins.
***
ISS är en internationell rymdstation – Nasa och Esa delar stationen med kosmonauter från Rysslands Roskosmos.
– Det må vara krig och konflikt på jorden, men rymden är hela mänsklighetens gemensamma intresse. Därför är rymden världens viktigaste fredsprojekt, säger Hopkins.
Denna idealbild upprepas av hans kollegor.
Kina utvecklar dock sitt rymdprogram helt skilt från alla andra och Nasas astronauter har ingen kontakt med deras.
Efter några dagar tillåts uppskjutningen. De fyra astronauterna körs fram till Dragon-raketen i varsin Tesla, poserar i sina futuristiska rymddräkter – som passar perfekt på de slanka kropparna – och uppskjutningen blir lyckad. Ett par dagar senare får vi en videohälsning från en svävande Matthias Maurer:
– Allt är fantastiskt, säger han.
På bilder kramar han en rysk kosmonautvän. I uppdraget ingår det att lära sig ryska, ett språk han glatt övar på däruppe.
Kort därefter spränger Ryssland en egen satellit i omloppsbanan, vilket riskerar livet på både astronauter och kosmonauter. De får alla ta skydd i rymdkapslarna för att snabbt kunna återvända till jorden.
– Det är en maktuppvisning, oansvarigt och farligt, säger Nasa-chefen Billy Nelson i ett uttalande.
Ryssarna avfärdar det hela som ”rutin”.
Ingen evakuering behövs.
– Den kollegiala stämningen är oförändrad, påstår Matthias Maurer i en hälsning till Dagens ETC när faran är över.
Det är oklart om han känner till Nasa-chefens kritik.
Det är spänt – inte krig, men inte heller fred. Medarbetare är försedda med munkavle och det är svårt att få konkreta svar. Skarpa uttalanden kommer bara från chefer som Nelson vid väl valda tillfällen.
Rymdkapplöpningen från Kalla kriget mellan Ryssland och USA är inte bara ett minne blott. Nu när även Kina är en viktig spelare – och en hemlighetsfull en som inte deltar i det ”internationella fredsprojektet” utan agerar på egen hand – har USA bråttom.
Det var SpaceX väg till framgång. USA ser företaget som sin chans till fortsatt dominans.
***
1967 undertecknades ett internationellt rymdfördrag av 126 nationer, där det fastslogs att rymden är till för hela mänskligheten, att ingen stat kan göra territoriella anspråk eller förhindra andra staters tillträde. Men det finns ett kryphål: Inga klara regler finns för privat ägande. Och år 2015 antog USA och Luxemburg en lag om att ”resurser utvunna i rymden tillfaller den stat som först utvinner dem”.
En ny, parallel rymdkapplöpning kunde börja.
Resurserna de tävlar om är mineraler som platina, guld, silver och volfram.
USA, Ryssland, Kina samt faktiskt EU dominerar rymden. Även Indien, Förenade Arabemiraten och Japan är med och tävlar. Resurserna de tävlar om är mineraler som platina, guld, silver och volfram – avgörande för fortsatt rymdforskning och utveckling. Gruvdrift på månen och andra himlakroppar kan bli verklighet under vår livstid. Det gäller att komma först.
Samtidigt militariseras rymden allt mer. Sedan 2020 har USA en militär rymdstyrka, med tiotusentals man. USA och Ryssland har sedan Kalla kriget operativa system för att detektera kärnvapenavfyring på förhand och kunna svara med vedergällningssalvor. Nu har även Kina dessa.
Men än så länge används rymden som komplement för att stödja andra militära domäner. När Ryssland sköt ned sin egen satellit visade det att de lätt kunde förstöra fiendens satelliter också, vilket Kina också visat prov på.
Det finns dock även möjlighet till faktisk vapenföring från rymden ned på jorden – där är vi inte ännu men ingen vill vara sist på bollen.
***
Elon Musks storslagna planer till totaldominans på bolagskontrakt från Nasa (för att slutligen kunna kolonisera Mars) började så smått ifrågasättas när Starship inte lyckades i den takt det var tänkt, enligt källor till Dagens ETC. Konkurrenten Boeing är fortfarande operativa. De första Starhiptestflygningarna ledde till explosioner. En gång i oktober lyckades man fånga boostern och såväl Nasa som SpaceX som oberoende rymdforskare menar att det är ett normalt vetenskapligt förfarande – ”trial and error” – och att Starship är ett ”revolutionerande framsteg”.
Men faktum är att datumet för månfärden – som Musk ser som en mellanlandning på den stora färden till Mars – hela tiden flyttas fram.
Samtidigt påstår alla att allt går i den takt det var tänkt.
– Lyssna, jag vill inte spekulera men Nasa litar på Musk och SpaceX förmåga, man vidtar våra vanliga försiktighetsåtgärder, säger en Nasa-anställd till Dagens ETC.
En undersökning från Reuters förra året dokumenterade minst 600 arbetsskador på SpaceX-anläggningar över hela landet och visade att Musks rymdföretag ignorerade säkerhetsföreskrifter och standardpraxis. Skadefrekvensen bland arbetare på SpaceX-anläggningar överstiger branschgenomsnittet förra året, enligt en genomgång av säkerhetsdata från Reuters.
Varken Nasa eller OSHA, som ansvarar för arbetarskydd, har vidtagit några betydande åtgärder mot SpaceX när det gäller arbetsskador och relaterade rapporteringsöverträdelser. Nasa väljer att inte kommentera Musks potentiella inflytande efter Trumps valseger.
Kanske är det av samma anledning det inte blir någon kommentar till Dagens ETC om varken Artemis eller SpaceX.
– Jag har kollat och jag kan tyvärr inte kommentera detta närmare on the record just nu. Återkom 2025 eller helst 2026, säger den Nasa-anställde till Dagens ETC.
– Då får du komma till Texas och se USA ta människan till månen igen, lovar hen.
Om Trump får se fler svindyra raketer dimpa ned i havet kan han få för sig att Musk är en förlorare.
Huruvida det verkligen kommer att bli av då får tiden avgöra men Elon Musk kommer i alla fall, i rollen som regeringens effektiviseringskonsult, så snabbt han kan undanröja regleringar och annat som hindrar honom, enligt egen utsago.
Arbetares och astronauters väl och ve är i bästa fall sekundärt.
Men han måste skynda sig. Om Trump får se fler svindyra raketer dimpa ned i havet kan han få för sig att Musk är en förlorare – och i så fall, i vanlig ordning, vilja sparka honom.
Det gäller för Elon Musk att hålla fast i amerikanernas övertygelse att han och bara han kan göra USA störst i universum.
