– Vi beordrades att tränga in oss i ett enda rum. Poliserna sa att de skulle genomsöka kontoret med anledning av en arrestering. Under räden beslagtog de finansiella papper, datorer och hårddiskar, berättar Belapan-journalisten Tatsjana Bublikawa över telefon för
Dagens ETC.
Flera anställda vid nyhetsbyrån tog mycket illa vid sig av händelsen. Tatsjana Bublikawa blev själv väldigt rädd och ett kraftigt stresspåslag gjorde att hon fick svårt för att andas. Ambulans tillkallades och hon fördes till ett sjukhus för vård – eskorterad av två beväpnade poliser.
– Deras uppgift var att hindra mig från att berätta om den pågående räden. Men framme på sjukhuset besökte jag en toalett och därifrån lyckades jag sända ut ett videomeddelande om vad som hände.
”Finansierat protesterna”
Tatsjana Bublikawas livesända uppdatering fick stor uppmärksamhet i Belarus. Det satte även fingret på en ny strategi som president Aleksandr Lukasjenko tillgriper för att försöka försvaga det demokratiska motståndet i landet: regimen har gått till ökat angrepp mot de oberoende medierna.
I nästa vecka är det sex månader sedan de folkliga demokratiprotesterna inleddes i Belarus, efter det riggade presidentvalet den 9 augusti där Lukasjenko utropade ännu en seger. Omkring 20 000 människor har hittills gripits i protesterna. Oberoende medier i Belarus har bedrivit ett mycket viktigt arbete för att få ut till omvärlden, om de grova övergrepp som regimen gjort sig skyldig till.
Under de senaste veckorna har Lukasjenko växlat upp förtrycket genom att allt tydligare attackera den professionella journalistiken. I december arresterades fyra reportrar vid den oberoende belarusiska medieorganisationen Press Club. Den 12 januari arresterades den erfarne journalisten Andrej Alaksandrau, en internationellt känd medietränings- och pressfrihetsprofil. Han är anklagad för att ha ”finansierat protesterna”.
Chefredaktör gick i exil
Tio journalister är nu häktade, och dessa samt ytterligare sju journalister står åtalade och riskerar långa fängelsestraff sedan de fått politiskt motiverade brottsanklagelser riktade mot sig.
– De oberoende medierna är de enda källorna till riktiga nyheter i Belarus, det är därför de attackeras av regimen. En av de åtalade journalisterna anklagas exempelvis för att ha läckt hemligstämplad information om en ung demonstrant som slogs ihjäl i november, efter att han förts till en polisstation, berättar Tatsjana Bublikawa.
Den häktade veteranjournalisten Andrej Aliaksandrau arbetade tidigare som vice chefredaktör vid Belapan men slutade 2018. Den här bakgrunden använde polisen dock som ett svepskäl för att storma nyhetsbyrån. Några dagar efter det så flydde Belapans nuvarande chefredaktör landet och gick i exil.
– Han lämnade Belarus i hemlighet och berättade inte för oss innan. Men vi förstår varför han fattade det svåra beslutet, det är många som gett sig av nu, säger Tatsjana Bublikawa.
Hotet från regimen är konkret och mycket allvarligt. Fredagen den 22 januari arrangerade FN:s säkerhetsråd ett informellt möte om pressfrihetssituationen i Belarus. Lukasjenkoregimen fick motta mycket skarp kritik för attackerna mot oberoende medier.
Maskerade poliser som vittnen
Jeanne Cavalier, chef över Östeuropa- och Centralasienavdelningen på Reportrar utan gränser, RSF, säger till Dagens ETC att det i princip skett en kriminalisering av det journalistiska arbetet i Belarus.
– Belarus var redan tidigare det farligaste landet i Europa för journalister, med en mycket dålig situation där regimkritiska journalister och bloggare hotades, och där somliga webbsidor blockerades. Men det har blivit så mycket värre efter presidentvalet i augusti, säger Jeanne Cavalier.
Exempelvis bygger de flesta av åtalen mot journalisterna på uppgifter från enskilda poliser, som har vittnat på distans genom videolänk och då varit maskerade med balaklava. RSF betraktar förfarandet som fullständigt godtyckligt.
Efterlyser hårda sanktioner
Tidigare i veckan begärde RSF att FN ska aktivera sina skyddsmekanismer för att assistera de häktade och åtalade journalisterna. Man har också publicerat en lista med 15 rekommendationer till regimen, som även innehåller en uppmaning till EU att frysa allt finansiellt stöd till Belarus.
– Ett ekonomiskt tryck vore förstås väldigt dåligt för regimen, och det här är det enda verktyget vi har så vi försöker använda det, säger Jeanne Cavalier.
Men regimen gör naturligtvis också motdrag på grund av det externa trycket. Och den belarusiska journalisten Maryia Sadouskaya-Komlach, som leder den Pragbaserade organisationen Free Press for Eastern Europe, tror att regimens attacker mot oberoende medier och journalister beror på att man medvetet siktar in sig på folk och verksamheter i Belarus, som de tänker ligger västvärlden nära hjärtat.
– Det ingår i en större signal till väst, om att ifall ni fortsätter med era sanktioner mot oss, om ni berövar oss ishockey-VM 2021, så kommer vi skada de som ni tycker om och stödjer, säger hon till Dagens ETC.
Det här är också i linje med vad Lukasjenkos utrikesminister själv har sagt, om att Belarus kommer svara på sanktioner med asymmetriska attacker. Men på samma gång riktar man med attackerna förstås även ett budskap till den ännu icke frihetsberövade journalistkåren i Belarus.
– Att om de plockar in så välkända personer som Andrej Alaksandrau, så är ditt eget öde i princip också beseglat. Så för din egen skull, sluta rapportera om saker och börja utöva självcensur, säger Maryia Sadouskaya-Komlach.
