Några timmar senare, på måndagskvällen öppnade Lukasjenko upp för att arrangera ett nyval – men först efter en folkomröstning och ändringar i konstitutionen. Under övergångsperioden vill han stanna kvar vid makten.

Forskaren Martin Kragh som är chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet, säger att Lukasjenkos förslag är ett försök till kompromiss som passar honom själv, efter en vecka där presidenten känt sig allt mer trängd.

– Frågan är om det passar någon annan i dagsläget. Oppositionen vill se honom lämna makten, man vill inte se honom sitta kvar. Man vill ha ett nytt demokratiskt val och få bort de maktstrukturer som Lukasjenko använt sig av för att sitta vid makten i 26 år.

Kan leda till mer repression

Symptomatiskt för detta är att oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja, som nu befinner sig i exil i Litauen, redan har utropat ett övergångsråd bestående av bland annat välkända människorättsförsvarare och Nobelpristagaren i litteratur Svetlana Aleksijevitj, inför en eventuell maktöverlämning i landet.

Den breda åsikten hos regimkritikerna är att Lukasjenko helt måste bort, sedan vill man se ett demokratiskt nyval under uppsikt av internationella valobservatörer.

– Lukasjenko är ju inte demokratiskt valt. Han kan aldrig åberopa någon demokratisk legitimitet och han styr bara så länge befolkningen kan tolerera det. Och nu har människor slutat tolerera honom, säger Martin Kragh.

Risken kvarstår därför för att en förvärrad politisk konflikt kan utbryta i landet, om Lukasjenko sätter ut ännu mer polis på gatorna för att till varje pris bevara sin makt.

– Man kan inte utesluta att han försöker tillgripa mer extrema repressiva åtgärder, även om de skulle behöva vara väldigt stora. Lukasjenko har inte tidigare visat några skrupler vad gäller den typen av maktutövning. Det vore i så fall fruktansvärt och både EU:s och Rysslands viktigaste roll i dagsläget är att förhindra ett sådant scenario, säger Martin Kragh.