Libanon på väg dras in i Gazakriget: ”Risk för fullskaligt krig”
Nästan dagligen har Hizbollah och Israel avfyrat missilier mot varandra över gränsen.
Bild: Hassan Ammar/AP/TT
Dagens ETC
I kölvattnet av kriget i Gaza sker dagliga kraftmätningar mellan Israel och Hizbollah. Risken för att Libanon dras in i kriget ökar ju längre tiden går utan en diplomatisk lösning. Men i huvudstaden Beirut är en butiksägares främsta huvudbry snarare den ekonomiska krisen, som sätter käppar i hjulet för affärerna.
En hotellägare i Beirut beklagar sig. De brukade konstant ha 80 procent av rummen uthyrda. Nu är det tvärtom. En bra vecka är 20 procent av rummen bokade. Nästan dagligen har den libanesiska shiamilisen Hizbollah och Israel utväxlat eld över gränsen. Baalbek i nordöstra Libanon, känt för sina maffiga ruiner, har också attackerats. Nu senast i lördags.
Men hittills har det stannat vid att Israel siktat mot shiitiska mål. Utanför de berömda ruinerna i Baalbek säljs kaffekoppar, t-shirts och annat krimskrams med Hassan Nasrallahs – Hizbollahledaren – ansikte på. Övriga delar av Libanon har än så länge fredats. Något som på sätt och vis betyder att både Hizbollah och Israel följer fredsavtalet de skrev under efter det förra kriget 2006.
Närmare ett fullskaligt krig
Men det är inte säkert att det förblir så, menar den israelisk-amerikanska fredsforskaren Asher Kaufman, som är expert på de infekterade relationerna mellan Israel och Libanon.
– Ju längre spänningarna kvarstår, desto närmare kommer vi ett fullskaligt krig. Det är min analys. Israels regering har mobiliserat trupper till den norra gränsen, men hittills är det en förberedande åtgärd, säger han.
Hittills har alla försök till en diplomatisk lösning mellan Israel och Hizbollah misslyckats
Utvecklingen på gränsen mellan Libanon och Israel är en direkt konsekvens av kriget i Gaza.
– För Hizbollah finns det inte någon anledning att sluta attackera Israel innan det blir vapenvila i Gaza. Så länge det inte blir vapenvila i Gaza finns det ingenting som motiverar Nasrallah att avbryta attackerna mot Israel. Hittills har alla försök till en diplomatisk lösning mellan Israel och Hizbollah misslyckats, säger Asher Kaufman.
Habibs största problem
På grund av läget i landets södra delar, och ovissheten om vad som komma ska, har många länder i Europa infört en skarp avrådan för resor till Libanon. Men den 59-åriga butiksägaren Habib är inte särskilt orolig. I alla fall inte för det som har fått europeiska regeringar att dra öronen åt sig.
Ja, det är krig i södra Libanon, konstaterar han. Men det har det varit förut. Liksom många andra libaneser ger han ett mycket luttrat, om än trött, intryck.
– Israel kommer inte att attackera Beirut.
Så du är inte orolig för att kriget i södra Libanon ska komma hit?
– Nej, det kanske det gör sedan, om det blir värre. Men det inte någonting jag tänker på. Det kanske aldrig blir så heller. Det kanske blir bättre.
Det är inte som att Habib saknar bekymmer, men kriget, som ännu pågår någon annanstans, är inte det som orsakar mest huvudbry. Habibs största problem är pengar, och kriget är ett problem på så sätt att det har blivit ytterligare en dödsstöt för hans butik.
I kylen butikens inre rum står Pepsi och Diet Pepsi, Coca-Cola är sällsynt och dyrt i Libanon sedan fabriken bommade 2020. Ett så kallat strategiskt beslut på grund av den ekonomiska krisen, som hållit Libanon i ett järngrepp sedan 2019.
Habib gör ett snabbt överslag i huvudet, miniräknaren ligger orörd på disken framför honom, och så kommer han fram till siffran 40 procent. Så mycket hade hans inkomster minskat sedan explosionen i Beiruts hamn i augusti 2020 och fram till i somras.
– Sedan i oktober har de minskat med 40 procent till, säger han.
Lugnet före stormen?
I skrivande stund är Israel fortsatt upptaget med att bomba Gaza sönder och samman, en fullskalig markinvasion kan bli verklighet inom kort. Den dag attackerna mot Gaza avslutas, skulle Libanon kunna bli nästa måltavla. Israels regering måste – enligt hur de ser på saker och ting – förr eller senare markera mot Hizbollah, säger Asher Kaufman.
– Samtalet som förs i Israel kretsar kring att, på det ena eller andra sättet, och förr eller senare, så måste Israel göra någonting åt Hizbollah, eftersom man anser sig ha lärt sig sin läxa efter vad Hamas gjorde. Och Hizbollah är mycket mäktigare än Hamas.
Asher Kaufman tror att om det blir vapenvila i Gaza så skulle striderna på den israelisk-libanesiska gränsen avstanna tillfälligt.
– Om det blir vapenvila skulle det öppna möjligheten för diplomatiska samtal. Israel skulle också kunna använda den här tiden för att gruppera om, låta militären vila, för att bli bättre förberedda inför ett krig mot Libanon.
Och vid minsta lilla provokation: slå till. Det gäller både Israel och Hizbollah. Situationen skulle kunna eskalera mycket snabbt.
”Iran skulle dras in”
Om krig utbryter mellan Israel och Hizbollah kan spelplanen i Mellanöstern ritas om helt.
– Allt beror på hur storskaligt kriget blir. Och skulle USA stötta Israel i ett krig mot Hizbollah i Libanon? Det vet vi inte ännu. Hizbollah har å sin sida starkt stöd från Iran, som hittills har försökt deeskalera situationen.
Men, detta kan ändras, menar Asher Kaufman. Och särskilt om de diplomatiska samtalen fortsätter att misslyckas. Att prata är betydligt mer komplicerat än att fortsätta bomba.
– Om det blir fullskaligt krig, och total förstörelse i både Israel och Libanon, så är det ett nytt Mellanöstern vi skulle få se. Konflikten skulle inte stanna mellan dem. Jag tror Iran skulle dras in, och Syrien, inte nödvändigtvis som en stridande part utan som måltavla.
De strategiska konsekvenserna skulle bli enorma.
– Inte bara för Mellanöstern, även för USA. Det skrämmer det internationella samfundet, säger Asher Kaufman.
Ingen säker plats
För civila i de båda länderna skulle ett krig vara förödande. Libanon har inte så värst mycket välutvecklad infrastruktur att förstöra. Israel är å andra sidan ett välutvecklat, modernt samhälle. Det är svårt att jämföra, menar Asher Kaufman.
– Libanon befinner sig redan på gränsen till en total samhällskollaps, säger Asher Kaufman.
Habib räknar upp problemen från bakom disken på sin lilla butik i Gemmayze. Han skakar på huvudet, det är som att leva i en mörk fars. Explosionen 2020 är fortfarande ett trauma, Gemmayze var en av de stadsdelar som drabbades värst. Både Habib och hans son var i butiken den 4 augusti, båda skadades och behövde åka till sjukhus. Också för ekonomin var explosionen förödande.
– Efter explosionen förlorade jag 30-35 familjer som brukade vara mina stamkunder. De flyttade från området och har inte kommit tillbaka.
Det tog honom två år att få butiken på fötter och han har inte några planer på att bomma igen i närtid. Detta trots skenande kostnader för att hålla öppet. Varje månad betalar han 800 dollar för en privat generator som producerar el. Regeringens el, cirka sex timmar om dagen, kostar 200 dollar. Redan innan den ekonomiska krisen var det dagliga elavbrott i Beirut.
– Kostnaderna har ökat, samtidigt som inkomsterna har minskat, säger Habib.
Mindre krigsvant folk
I Israel skulle ett krig vara någonting helt nytt för befolkningen, på ett annat sätt än i Libanon. Inte sedan 1948 – när staten Israel bildades och palestinierna fördrevs –har det varit ett storskaligt krig i Israel. I Tel Aviv har civila börjat förbereda sig på ett eventuellt krig: de köper stora dunkar med vatten, konserver och generatorer, berättar Asher Kaufman.
– Men ingen sida skulle vara en vinnare. Båda sidor skulle lida stora militära, civila och ekonomiska förluster.
Hur länge ett krig skulle kunna pågå är en fråga om politiska och diplomatiska ansträngningar, och hur framgångsrika de är.
– Det är det som är det sorgliga. Om det blir ett krig, som sedan tar slut, skulle vi fortsatt vara på samma ruta som nu. Det vill säga, i behov av förhandlingar och samtal, säger Asher Kaufman.