Det säger Lise Grande, FN:s humanitära samordnare i Jemen. Rapporten från FN om situationen för hela landet beräknas vara klar om några veckor men läget är så akut att de släppt den del av rapporten som är färdig i förväg.

Långvarigt krig

Situationen i Jemen blir allt svårare, och de senaste siffrorna från FN visar att 80 procent av befolkningen är i behov av humanitärt stöd, och 40 procent av befolkningen lever på gränsen till svält.
Bara i södra Jemen riskerar närmare 100 000 barn under fem år att dö av svält om de inte får behandling mot akut undernäring, och situationen befaras vara lika allvarlig i norra Jemen.

Kriget i Jemen är inne på sitt sjätte år. I oktober 2017 drabbades landet av det värsta kolerautbrottet i modern tid, och för två år sedan av en överhängande svältkatastrof i hela landet. Sedan dess hade situationen förbättrats, men Lise Grande ser att nu har det vänt igen.

– Vi ser en dramatisk ökning av undernärda barn, nästan 30 procent. Det är de högsta nivåerna av undernärda barn vi någonsin sett i Jemen.

Brist på pengar

Behovet av stöd från FN är stort. Samtidigt saknas mycket av medlemsländernas biståndspengar. Endast 60 procent av resurserna för Jemen har kommit in. Över 870 miljoner saknas, och akut behöver FN över 430 miljoner kronor för att inte tvingas lägga ner hjälpverksamheter som idag finns på plats.

– Om vi inte får pengarna vi behöver kommer vi bli tvungna att stänga ner matprogram, vattenprogram, stänga sjukhus. Vi pratar om den värsta humanitära krisen i världen och om vi inte får pengar så måste vi stoppa de insatser som håller 80 procent av befolkningen vid liv. Det är förkrossande. Fullständigt förkrossande, säger Lise Grande och fortsätter:

– Men om vi får pengarna kan vi hålla de här människorna, och de här hundratusentals barnen som riskerar att svälta vid liv.

Hon understryker att hjälporganisationer bara kan mildra effekterna av ett krig, och att det är akut att få till stånd en politisk lösning. I mitten av november har Lise Grande haft samtal i Sverige tillsammans med Sveriges minister för internationellt utvecklingsarbete Peter Eriksson och representanter för medlemsländer, framförallt givarländer.

– Vi har diskuterat hur vi ska få till den humanitära hjälpen och hur vi ska få fler aktörer att vara med och finansiera. De humanitära organisationerna får bara hälften eller mindre av de resurser de skulle behöva för att kunna klara att ge de här miljontals människorna mat, förnödenheter och skydd, säger Peter Eriksson.

Konflikten fortsätter

Sverige har i år gett 383 miljoner kronor i bistånd för att säkra den humanitära hjälpen i Jemen, vilket är 68 miljoner mer än det planerade biståndet för Jemen i år. Nu ser Peter Eriksson att pressen måste öka på andra länder att ta sitt ansvar.

– Vi försöker samla och skapa ett tryck på länderna, så att de håller vad de har lovat.

Kriget i Jemen förs mellan huthirebellerna i norr och regeringsstyrkorna i söder. Bakom huthirebellerna står Iran, och regeringsstyrkorna backas av både Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

– Sverige har tagit initiativ både för att få en process framåt för fred mellan de berörda aktörerna, och de länderna som nu ligger bakom och finansierar och ser till att konflikten fortsätter, säger Peter Eriksson.

Framsteg i samtalen

Trots att det gjorts framsteg i samtalen, fortsätter konflikten.

– Den pågår i full kraft. Ett hopp som jag har nu är att en ny administration i USA kan bidra till en positiv utveckling. En demokratisk president kan ha en tuffare hållning mot Saudiarabien, till exempel.