Den våldsamma utvecklingen i delstaten Guerrero har föregåtts av en lång historia av konflikter mellan myndigheter och landets fattigaste studenter – de döttrar och söner till jordbruksfamiljer som väljer att studera för att bli lärare på den mexikanska landsbygden.
Enligt Etelvina Sandoval vid landets nationella lärarhögskola Universidad Pedagógica, har den ilska som studenter och lärare nu ger uttryck för byggts upp under lång tid.
– Det har i flera års tid förts en kampanj mot lärarna på landsbygden, som har hånats för sina insatser. I myndigheternas ögon är deras verksamhet för dyr och eleverna måste hela tiden kämpa för att få behålla skolorna. Men ingen talar om det eftersom det handlar om fattiga barn, säger Etelvina Sandoval.
En våldsam delstat
Delstaten Guerrero är den minst utvecklade i hela Mexiko, men den är också historiskt känd för dess sjudande politiska aktivism. Många av landets sociala rörelser har fötts här, och delstaten var hårt drabbad av det ”smutsiga krig” som staten förde mot sina politiska motståndare under 70- och 80-talen.
Guerrero har förblivit en av landets mest våldsamma delstater, och våldet hamnade i världens blickfång efter att poliser i staden Iguala attackerade tre bussar med lärarstudenter den 26 september. Vad som föranledde polisinsatsen är fortfarande oklart, men det har rapporterats att polisen efteråt överlämnade en grupp studenter till knarkkartellen Beltrán Leyva.
Sex personer dödades och 25 skadades i samband med polisens ingripande, medan 43 lärarstudenter fördes bort och sedan dess har förblivit försvunna. Det har förekommit uppgifter om att staden Igualas borgmästare och hans hustru ska ha varit inblandade i aktionen. Borgmästaren och hans hustru befinner sig för närvarande på flykt undan rättvisan, och ska enligt utredningen ha mottagit mutor från knarkmaffian.
I jakten på de försvunna studenterna har flera massgravar återfunnits och dussintals kroppar hittats.
Utbildar fattiga studenter
De lärarhögskolor där unga studenter läser för att bli lärare på den mexikanska landsbygden kallas ”normales”. Där utbildas fattiga studenter som själva har sina rötter på landsbygden – regioner som har svårt att locka lärare som är utbildade i landets städer.
Denna utbildning är den enda som står öppen för barn till fattiga bondfamiljer, och normales-skolorna utgör de sista resterna av den socialistiska utbildningspolitik som fördes i Mexiko mellan 1934 och 1945. Normales-skolorna fungerar som internatskolor där studenterna får gratis mat och ekonomiska bidrag, och på internaten är det studenterna själva som fattar de flesta beslut.
Men lärarhögskolorna har med åren återkommande anklagats för att utgöra en grogrund för vänsterextremism och gerillaverksamhet. Flera legendariska gerillaledare som var aktiva på 60- och 70-talen utbildades på normales – bland annat på lärarhögskolan i Ayotzinapa.
På väg till minnesceremoni
I dag finns bara 15 av normales-skolornas ursprungliga 46 lärocenter kvar, och de kvarvarande skolorna har under lång tid tvingats kämpa till följd av krympande statliga anslag. Från centralmaktens sida har argumentet varit att landet inte har lika stort behov av fler grundskolelärare längre. Men det stämmer inte, enligt Etelvina Sandoval vid Universidad Pedagógica.
– Det finns inte tillräckligt med lärare i de mest svårtillgängliga delarna av landet. Där finns det befolkningsgrupper som i flera månaders tid tvingas stå utan lärare, säger Etelvina Sandoval.
Studenterna från Ayotzinapa var på väg mot huvudstaden Mexico City för att delta i en minnesceremoni med anledning av årsdagen av en massaker på studenter den 2 oktober 1968, då de attackerades av polisen.
