Oavsett vad domslutet blir har George Floyds död redan haft en massiv effekt. Den ledde till USA:s största demonstrationer någonsin mot rasism och polisvåld, och tände gnistan till omfattande krav på förändring av landets polis. George Floyd är bara en i en lång rad av svarta amerikaner som dödats av polis i samband med våldsamma ingripanden.

Ett år efter Floyds död är frågan om polisreformer hetare än någonsin – inte minst i valrörelserna i storstäder som håller borgmästarval under 2021 – däribland Minneapolis, Seattle, Detroit, Atlanta, Boston och New York. Debatten handlar bland annat om att flytta över pengar från polisen till socialtjänst, bostäder, skolor och andra verksamheter i lokalsamhällena - det som demonstranterna i 2020 års protestvåg kallade ”Defund the police”, avfinansiera polisen.

Skulle lägga ner polisen

Massprotesterna efter George Floyds död fick snabbt genomslag sommaren 2020. Men alla löften som följde på demonstrationerna har inte hållits. I Minneapolis röstade stadshuset i juni 2020 igenom att lägga ner stadens poliskår och skapa ett nytt system för säkerhet i staden. Det har dock inte hänt – förslaget har fastnat på vägen.

Andra städer har kommit längre. Denver, Colorado, har inlett ett hittills framgångsrikt försök att skicka sjukvårdare och socialarbetare i stället för polis vid vissa larmsamtal som gäller personer som lider av psykisk ohälsa, för att minska risken för våld. Tanken är att en stor del av polisens utryckningar inte handlar om brott och istället kan skötas av obeväpnade yrkesgrupper.

Fler än 20 amerikanska städer har minskat sina budgetar för polisen sedan George Floyds död, en utveckling som saknar motstycke i landets historia. Innan dess hade polisutgifterna i USA trefaldigats under en 40-årsperiod. Även i städer med ekonomiska problem har myndigheterna tidigare fortsatt lägga en allt större del av budgeten på polisen, trots att forskningen visar att det inte leder till minskad brottslighet. Samtidigt har USA långt fler invånare i fängelse och som dödas av polisen, jämfört med andra rika demokratier.

Kamp mot polisfacken

Bland Demokraterna är slagordet ”defund the police” kontroversiellt, och en rad tongivande figurer i partiet har uttryckt oro över att det skrämmer bort väljare. Republikanerna och amerikansk högermedia använder i sin tur begreppet som ett slagträ mot Demokraterna, och jämställer det med att vilja släppa brottsligheten fri.

En annan stark och inflytelserik motståndare till reformer är polisfacken. De har sett till att det i många städer är omöjligt att säga upp eller avskeda poliser. Facken har också sjösatt pr-kampanjer mot polisreformer. I Austin, Texas, där stadens ledning flyttat över pengar från polisbudgeten till bostäder för hemlösa, har polisfacket satt upp skyltar längs med motorvägarna som leder till staden med texten ”Varning, Austin-polisen har avfinansierats, åk in på egen risk.”

Nästa föremål för strid i polisreformsfrågan är lagförslaget George Floyd Justice in Policing Act, som bland annat ska göra det lättare att åtala poliser som missköter sig, och minskar mängden våld som de tillåts använda i tjänsten. Förslaget kommer att tas upp i senaten under året, och debatten om polisens roll i USA kommer att rasa vidare.