Läkare utan gränser protesterar mot att Moria blivit förvar

– Vi är emot överenskommelsen och vill inte stödja de grekiska myndigheter genom att samarbeta med militären som driver lägret i Moria. Levnadsförhållandena i lägret är så svåra att människor som redan skadats svårt av krig och våld fortsätter att traumatiseras, säger Caroline Willemen, fältkoordinator för Läkare utan gränser på Lesbos.

Alla människor har rätt att söka asyl. Och de har rätt att leva under människovärdiga förhållanden under asylprocessen. Men Moria är inte en trygg plats. 

– Det är skamligt att familjer som flytt för att deras barn ska få vara trygga tvingas leva såhär, säger Anna Pantelia, fältkommunikatör för Läkare utan gränser.

Flyktingar fastnar

Det grundläggande problemet är överenskommelsen som gör att flyktingarna fastnar på Lesbos. Moria är alltid överfullt, menar Caroline Willemen:

– Lägret i Moria har en kapacitet för tretusen människor, men vi har aldrig varit med om det. I september bodde det nio tusen i lägret och nu när det är runt sex tusen tycker vi nästan att det är normalt, säger hon.

Allt mer psykisk ohälsa

När Läkare utan gränser flyttade ut ur Moria hade de först en mobil klinik. Nu driver organisationen en barnklinik i utkanten av lägret och en klinik för psykisk ohälsa i Mytilini, Lesbos största stad.

– I början arbetade vi med allmänmedicin, men vi ser att den psykiska ohälsan blir ett allt större problem. Även små barn visar tecken på det. Det är alltifrån sängvätning till aggressivitet och självskadebeteende. Vi har även suicida patienter, säger Caroline Willemen. 

Den långdragna asylprocessen och våldet i lägret är stora orsak till det, erfar hon.

– Vi möter människor som har allvarliga trauman efter tortyr och sexuellt våld från sina hemländer och från sin tid på flykt. De får nya trauman här.