2015, när antalet flyktingar sköt i höjden, användes nära nio miljarder kronor avsatta för internationellt bistånd till att bekosta flyktingmottagandet i Sverige. Det motsvarade då mer än en fjärdedel av biståndsbudgeten. När ukrainska flyktingar nu behöver skydd vill regeringen åter ta pengar som var tänkta för fattigdomsbekämpning och demokratiutveckling i andra länder.
76 000 ukrainska flyktingar väntas till Sverige fram till sista juni, enligt Migrationsverkets huvudscenario. Om det slår in räknar myndigheten med en kostnad på 9,8 miljarder kronor för boende, dagersättning till flyktingar samt ersättning till kommuner och regioner för vård och skola. ”En avsevärd del” ska betalas med pengar från den drygt 50 miljarder stora biståndsbudgeten, sa migrationsminister Anders Ygeman (S) i förra veckan. Helt fel, anser Erik Lysén och Act Svenska kyrkan.
– Det är oroligt viktigt att Sverige ställer upp för de som flyr Ukraina. Men tro inte att det ligger pengar och skvalpar i biståndsbudgeten för att göra det, säger han.
Stigande matpriser och torka
Behovet av bistånd är särskilt skriande just nu, anser Erik Lysén. Ett skäl är kraftigt stigande globala matpriser till följd av den ryska invasionen. Klimatkrisen har inte heller tagit paus, påpekar Erik Lysén.
– Faran är att vi bara kan hantera en kris i taget. Uppemot 14 miljoner människor är drabbade av torka på Afrikas horn just nu, säger han.
Erik Lysén anser att statens goda finanser gör Sverige kan öka belåningen på samma sätt som under pandemin, eller hitta andra former för finansiering.
– Det här är en exceptionell situation som vi fått av ett exceptionellt krig i Europa, säger Erik Lysén.
Stopp för kvotflyktingar
Migrationsminister Anders Ygeman öppnade i förra veckan också för att avbryta mottagandet av kvotflyktingar, det vill säga människor som fått flyktingstatus genom FN:s flyktingorgan UNHCR. Sverige tar vanligen emot 5000 kvotflyktingar om året, men efter att Moderaterna krävt ett stopp till följd av det stora antalet ukrainare som behöver skydd sa Anders Ygeman på en pressträff:
– Skulle vi få enormt många flyktingar skulle det påverka möjligheten att ta emot kvotflyktingar, självklart.
Inte heller ett stopp för kvotflyktingar vore rimligt, anser Erik Lysén.
– Antalet människor på flykt runt om i världen är rekordhögt. Dessutom har många kvotflyktingar fått vänta på sin tur att vidarebosättas under pandemin, säger han.
Biståndsminister Matilda Ernkrans (S) vill idag inte ange hur mycket av biståndsbudgeten som kan komma att tas till flyktingmottagande, men pekar i ett mejl på att Rysslands invasion Rysslands invasion kan leda till århundrades största flyktingkris, enligt UHHCR.
”Vi räknar med att flyktingavräkningar på biståndet kommer behövas. Vi ser nu över prognoserna och kommer att få återkomma när vi vet mer”, skriver Matilda Ernkrans.
