BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Energin och entusiasmen som genereras av vår första massmobilisering den 21 januari kan ge drivkraften att organisera framtida kampanjer för kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter och andra progressiva värderingar, säger rörelsens globala samordnare Karen Olson till Huffington Post.
Mot populism och extremism
Nätverket, som går under namnet ”Women’s march global”, menar att protesterna inte enbart riktar sig mot amerikansk inrikespolitik utan är ett sätt att sammansvetsa människor runtom i världen för att motverka populism och högerextrem retorik. Rörelsen har fyra konkreta frågor som man vill belysa: Kvinnors hälsa, ekonomisk trygghet, representation och säkerhet.
Även i Sverige hålls manifestationer. I Stockholm väntas drygt 1 000 deltagare i marschen som arrangeras av politiskt obundna personer, med talare från såväl RFSU och Greenpeace som Fi och Liberalerna. Anna Lindenfors, generalsekreterare för Amnesty International i Sverige, ska tala och menar att det är viktigt att protestera, även efter presidentvalet.
– Jag ser det här som en solidarisk handling, vi har ju en systerorganisation i USA. Det är också ett sätt att visa att vi är oroade över den ton som varit under valrörelsen, med rasism och sexism, säger hon.
Finns det en risk att den här typen av manifestationer kan tolkas som att valresultatet inte respekteras, eller att det spär på polariseringen?
– Jag tycker alltid att man ska stå upp för de saker som man tror på, men jag upplever inte att det riktar sig mot valresultatet. Budskapet är snarare ett sätt att visa på vilket värld vi vill skapa. Vi står solidariska med kvinnor, hbtq-personer och urbefolkning.
Lokala inslag
Eftersom marscherna hålls på vitt skilda platser på sex kontinenter kommer de att ha lokala inslag. På Hawaii kommer marschen inledas med en traditionell välsignelse och en stunds tystnad medan man i Alabama kommer att starta i den baptistkyrka som blivit symbol för medborgarrättsrörelsen. I Sverige kommer en av marscherna hållas på ett något udda sätt: på längdskidor.
Svensk-amerikanen Karen Monsén bor i Åre och ville delta i marschen men utan att behöva åka till Stockholm, därför hålls manifestationen i skidspåret. Hon menar att även om Trump är vald av folket så är det viktigt att gå ut och visa vad man tycker.
– Jag tycker att det jättebra att göra en marsch, det har ju traditioner tillbaka till 60-talet. Vi måste stå upp för det vi tror på och visa att det inte är den här vägen vi vill gå, säger hon.
Karen Monsén hoppas kunna locka åtminstone 100 deltagare, med lite hjälp från skidgymnasiet på orten. Hon är positivt överraskad av det stora engagemang för flyktingar som hon sett i Sverige.
– Vi har en stor flyktingförläggning här, och hela byn har varit engagerad och ställt upp med kläder och hjälpt till. Det är fascinerande att se vilket liberalt synsätt det finns på flyktingar här, även ute på landsbygden och bland äldre, säger Karen Monsén.
- USA
- Albanien
- Argentina
- Australien
- Österrike
- Bahamas
- Belgien
- Brasilien
- Kanada
- Cayman-öarna
- Colombia
- Costa Rica
- Tjeckien
- Danmark
- Ecuador
- Finland
- France
- Georgien
- Tyskland
- Ghana
- Grekland
- Guam
- Ungern
- Island
- Indien
- Irak
- Irland
- Israel
- Italien
- Japan
- Kenya
- Lettland
- Libanon
- Litauen
- Macau
- Madagaskar
- Malawi
- Mexiko
- Burma
- Nederländerna
- Nya Zeeland
- Nigeria
- Norge
- Peru
- Polen
- Portugal
- Saint Kitts och Nevis
- Saudiarabien
- Serbien
- Singapore
- Slovakien
- Slovenien
- Sydafrika
- Sydkorea
- Spanien
- Sverige
- Schweiz
- Tanzania
- Storbritannien
- Nederländska Antillerna
- D.r. Kongo
