Somalias premiärminister Hamza Abdi Barre uttrycker ilska över att Etiopiens dito Abiy Ahmed förhandlar om ett avtal mellan Etiopien och Somaliland, där Etiopien hyr en kuststräcka i 50 år i utbyte mot att landet så småningom erkänner Somaliland.
Bild: TT/AP/Shutterstock (montage)
Dagens ETC
Krig och konflikter har avlöst varandra – och nu hotar ett avtal mellan Etiopien och Somaliland att återigen skaka om Afrikas horn. I centrum för osämjan står en kuststräcka nära inloppet till Röda havet – ett område redan präglat av oroligheter.
Redan i höstas väckte ett uttalande från Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed oro. Att han, och hans regering, vill att landet ska ha tillgång till havskusten är ingen nyhet, men nu pratade han om det som att det är en rättighet. Och att de inte kommer att nöja sig med avtal med andra länder om att få använda deras hamnar. Abiy Ahmed sa att hans land, Afrikas näst folkrikaste, kommer hävda sin rätt att få tillgång till Röda havet.
Uttalandet tolkades fientligt och grannländerna oroades. Nu verkar det som att det kanske blir som Etiopien vill. Förra veckan skrevs ett utkast till ett avtal mellan Etiopien och den somaliska utbrytarrepubliken Somaliland om att Etiopien ska få hyra en 20 kilometer lång kuststräcka under femtio år, i utbyte mot att Etiopien så småningom erkänner Somaliland som ett självständigt land. Avtalet har fått Somalia att rasa.
– Jag vill försäkra er om att vi är fast beslutna att försvara vårt land, vi kommer inte att tillåta att en tum av landet, havet eller himlen kränks, sa Somalias premiärminister Hamza Abdi Barre i ett tal till nationen.
Försöker ogiltigförklara
Somaliland har försökt få omvärlden att erkänna dem som ett land sedan de förklarade sig självständiga från Somalia 1991. Men inget land har gjort det, inte heller FN eller Afrikanska unionen. För Somalia är det otänkbart, och att Etiopien har förhandlat med Somaliland om en kuststräcka som den somaliska regeringen menar tillhör Somalia upprör, minst sagt. Strax efter att nyheten av avtalet fått spridning tog Somalia hem sin ambassadör från Addis Abeba, och på Mogadishus gator har människor demonstrerat för att visa sitt missnöje, enligt Al Jazeera. I lördags meddelade dessutom Somalias president Hassan Sheikh Mohamud att han undertecknat en lag som ogiltigförklarar avtalet. Men om Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed rättar sig efter det är oklart. Avtalet lär vara viktigt för honom, tror David Gebre-Medhin, doktor i freds- och konfliktforskning och biträdande lektor på Försvarshögskolan.
– Att ha tillgång till kusten och havet är en fråga som har varit historiskt viktig för Etiopien, och just nu finns också ett behov av skapa en mobiliserande kraft inrikespolitiskt, skulle jag tro. Landet är väldigt hårt pressat ekonomiskt, samtidigt som det är splittrat och präglat av konflikter, säger han.
Vill dominera
Han tror också att Etiopiens agerande kan vara ett sätt att signalera till grannländerna att de inte är jämbördiga. Istället för att förlita sig på förhandlingar där grannländerna behandlas som jämlika partners så agerar Etiopien nu utan att bry sig om vad grannländerna tycker. Det har lett till att inte bara Somalia reagerat, utan även Egypten, Eritrea och Djibouti.
– Genom avtalet signalerar Etiopien att de ser sig som en mer dominerande regional aktör, och det uppskattas inte av grannländerna. De utmanar ordningen att de är jämbördiga självständiga stater som förhandlar fram avtal med varandra, säger David Gebre-Medhin.
Skulle Etiopien fullfölja och faktiskt erkänna Somaliland som självständigt finns också en oro att principen om staters gränser allt mer överges, tror Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
– Att givna gränser gäller är en av våra viktigaste principer för att undvika konflikter. I Afrika inte minst finns väldigt många länder som egentligen har märkliga gränser, som inte följer etniska grupper. Öppnar man upp för skapa nya länder, som man inte är överens om, då ökar absolut krigsrisken på sikt, säger han.
Geopolitiskt intressant
Det gör att frågan är viktig inte bara för länderna på Afrikas horn. Även EU och länder som Storbritannien och USA har uttalat sig och uppmanat Etiopien att inte fullfölja avtalet. Att området redan är instabilt spelar också roll. Det handlar visserligen om separata konflikter, men som sammanstrålar geografiskt. Kuststräckan som Etiopien nu ska få disponera ligger i Adenviken, precis innan viktiga Bad al-Mandab – sundet som leder in till Röda havet. Och som därmed är det sund alla fartyg som ska ta sig från Indiska oceanen till Medelhavet passerar. Det är här houthirebellerna den senaste tiden attackerat fartyg som ett sätt att sätta press på Israel och få dem att sluta kriga i Gaza. Det har fått USA att initiera en internationell militär styrka som ska skydda fartygen. Sundet och Röda havet är minst sagt ett område som långt fler länder än de kringliggande vill ha stabilitet i.
– Hela området är geopolitiskt intressant, och för USA och många andra länder strategiskt viktigt. Man vill inte ha mer oro här än vad det redan är, säger Redie Bereketeab, seniorforskare och professor på Nordiska Afrikainstitutet.
Kan gynna terrorgrupp
Bedömare ser också ytterligare en risk: eskalerar konflikten mellan Etiopien och Somalia kan det leda till att terrororganisationen Al-Shabaab mobiliserar och växer. Markus V Hoehne, lektor vid institutet för socialantropologi i Leipzig och expert på Somalia, skriver i en analys att de tusentals etiopiska trupper som är stationerade i Somalia för att hjälpa till att bekämpa Al-Shabaab sannolikt kommer skickas hem om konflikten växer. Och dessutom har Al-Shabaabs talesperson Ali Dheere redan meddelat att de kommer kämpa emot varje steg mot ett självständigt Somaliland. Markus V Hoehne skriver att avtalet sannolikt leder till ökad aktivitet från Al-Shabaab och ”möjligen ett försök från gruppen att expandera till det område i Somaliland där Etiopien etablerar sina marina baser”.
David Gebre-Medhin tror att Markus V Hoehne kan ha rätt i sin analys.
– Etiopien har haft en viktig roll i Somalia med fredsbevarande styrkor. När relationen mellan länderna försämras då försämras också säkerhetsläget. Det kan i förlängningen leda till att Al-Shabaab växer sig starkare.
Att Somalia redan är en svag stat påverkar också, tror Isak Svensson. Behöver de fokusera på en konflikt med Etiopien minskar resurserna till att bekämpa Al-Shabaab.
– Dessutom har Al-Shabaab traditionellt en stark retorik mot Etiopien. En konflikt kan göra att det väcks mer känslor bland befolkningen mot Etiopien, och det kan möjligtvis gynna Al-Shabaab.