Allt har förändrats nu. Islamistrebellernas blixtoffensiv som påbörjades i slutet av november lyckades i helgen störta den över 50 år gamla Assadregimen. Den baathistiska diktaturen är historia – men risken för konflikter är inte över. 

– Vad som händer nu är att Turkietstödda organisationer angriper den kurdiska administrationen. Just nu är det staden Manbij som är under attack, säger Ilham Ahmed till ett pressuppbåd i Stockholm, som förmodligen inte hade varit lika välbesökt två veckor tidigare.

Just nu tänker vi på hur det kommer gå med kvinnans roll i Syrien. Den rollen kommer avgöra vilken framtid Syrien kommer att få.

Ex-president Bashar al-Assads fall från makten betyder att Syrien har gått in i en ny era, en ny epok, betonar Ilham Ahmed. Men än så länge är det svårt att veta åt vilket håll landet ska röra sig. Islamistiska Hayat Tahrir al-Sham, HTS, kontrollerar nu stora delar av Syrien. Det kurdiska självstyret är ideologiskt väsensskilt från islamisterna och bygger på en progressiv, inkluderande och feministisk linje.

– Vår förhoppning är att alla folken i Syrien ska ha dialog med varandra och samarbeta. Vi vill vara med och skapa ett multietniskt, feministiskt, jämställt, demokratiskt Syrien, säger Ilham Ahmed.

I skrivande stund är det många kristna, alawiter och andra minoritetsgrupper som känner stor oro över hur livet under islamisterna kommer arta sig. HTS har talat om fred och respekt för en syrisk mångfald, men ingen vet om det är tomt prat eller inte.

– Just nu tänker vi på hur det kommer gå med kvinnans roll i Syrien. Den rollen kommer avgöra vilken framtid Syrien kommer att få.

Det finns redan tusentals beväpnade män ute på gatorna nu som vi inte vet vad som ska hända med.

Det kurdiska självstyre som Ilham Ahmed företräder attackerades redan innan offensiven mot Assad var över. I samband med att Aleppo erövrades förra helgen så gick Turkietstödda islamistgrupper också till angrepp mot och erövrade staden Tell Refaat, som har ingått i kurdernas område. 150 000 kurder beräknas ha flytt österut och många av dem var sedan tidigare flyktingar från Afrin i nordvästra Syrien, som Turkietstödda islamister erövrade 2018.

Och nu är alltså Manbij, öster om Tell Refaat, nästa måltavla. Vid en enskild pratstund med Dagens ETC berättar Ilhan Ahmed att hon förväntar sig ett fortsatt krig, om utvecklingen fortsätter som den gör.

– Utan en nationell försoning mellan alla grupper i Syrien så kommer det bli krig. Det finns redan tusentals beväpnade män ute på gatorna nu som vi inte vet vad som ska hända med.

Det kurdiska självstyret klandrar Turkiet för upptrappningen i norra Syrien. President Recep Tayyip Erdogan har sagt att han inte kan acceptera självstyret, och har flera gånger låtit invadera och ockupera delar av kurdernas territorier tillsammans med syriska islamistgrupper, senast 2019.

Ilham Ahmed berättar att Turkiet även i detta nu förbereder sig på nya framryckningar. Manbij ligger på den västra sidan av Eufratfloden i norra Syrien, men drönare kan observeras också på den östra sidan.

– Vi är oroliga för att Kobane blir nästa mål.

Den kurdiska staden Kobane i norra Syrien blev en viktig symbol för kurder på hösten 2014, när man hamnade under attack av Islamiska statens krigare, och i samma stund formade sin allians med den USA-ledda koalitionen mot IS. Ett turkiskt angrepp mot staden skulle sannolikt leda mot mycket kraftiga kurdiska protester också i Turkiet.

Det är många som är från andra länder i IS-lägren och vi vet inte hur vi ska hantera dem.

Förhoppningsvis också hos självstyrets västerländska allierade i koalitionen, hoppas man. En ny turkisk framryckning, med egna militära styrkor eller med islamistiska proxygrupper, skulle vara en attack mot en västerländsk allierad. Och frågan om vad som skulle hända med alla de människor som fortfarande hålls instängda i IS-läger hos kurderna, borde vara en sak som oroar västvärlden.

– Det är många som är från andra länder i IS-lägren och vi vet inte hur vi ska hantera dem. Om attackerna mot oss går dåligt så kommer de här jihadisterna att fly från lägren och det kommer bli ett stort problem för västvärlden, säger Ilham Ahmed.

I helgen gick Mazlum Abdi, de kurdiska SDF-styrkornas högsta befälhavare, också ut och varnade för nya militära IS-framryckningar i östra Syrien. USA genomförde också 75 flygbombningar mot IS-positioner under helgen.

 – Vi vill att det internationella samfundet utövar påtryckningar mot den turkiska staten, så att den omedelbart avslutar alla sina angrepp på kurdiskt område, och låter människorna i Syrien utforma sin egen framtid på ett fredligt sätt, säger Ilham Ahmed.

Det kurdiska självstyret har redan, sedan hösten 2014 väl upparbetade diplomatiska kontakter med tongivande västerländska Natoländer i USA-koalitionen, där man kan prata om situationen och föra fram sin oro.

Enda undantaget är Sverige. Den svenska regeringen bröt formellt alla diplomatiska band med självstyret i november 2022 som ett försök att påskynda det turkiska bromsandet av Sveriges medlemskap i Nato.

Pressträffen med Ilham Ahmed sker i det kurdiska självstyrets representationskontor i Gamla stan i Stockholm, bara några stenkast från den svenska maktens boning. Men inte heller sedan blixtoffensiven påbörjades i Syrien, sedan islamistrebellerna vunnit och kampen nu kommer stå mellan deras och kurdernas världsbild, har Utrikesdepartementet eller någon från Sveriges regering försökt återuppta kontakten med självstyrets representanter. Trots att det bor hundratusentals människor med syrisk bakgrund i Sverige, som i högsta grad berörs av vad som kommer hända i landet. 

Över huvud taget har regeringen varit senfärdig, och utrikesminister Maria Malmer Stenergard kom med ett första uttalade först på söndagen, efter att Assad hade störtats. 

– Vi har ingen kontakt och jag har inget möte inplanerat här. Det känns som att Sverige har kastat bort hela pärmen om Syrien, att man inte längre bryr sig, säger Ilham Ahmed.