Kurdiska förhoppningar: ”Dörren till demokratin kan öppnas”
Bild: Sofie Axelsson (montage)
Dagens ETC
I dagens viktiga val tvingas den kurdiska vänstern i Turkiet ställa upp som ett nytt parti, på grund av nedstängningshotet mot det välkända HDP. Gröna vänsterpartiet, som man nu heter, är ännu en gång vågmästare. Men man har svårt att känna tillit till den opposition som kan ta över efter Erdogan.
I ett demokratiskt och normalt fungerande land ska det väldigt mycket till innan ett parlamentariskt parti förbjuds från att fortsätta verka inom politiken. I synnerhet om det bara är kort tid kvar innan ett val, där partiet avser att medverka.
Turkiet är dock inte ett sådant land. Under våren har hotet om en nedstängning legat så tungt över det prokurdiska HDP, landets näst största oppositionsparti, att dess politiker tvingats söka sig till en helt ny organisation. I det viktiga parlamentsvalet som arrangeras idag deltar de därför i namn av Yesil Sol Parti: Gröna vänsterpartiet.
”Kan aldrig stoppa kampen”
Cengiz Cicek är kandidat för partiet i en av Istanbuls valkretsar. Han berättar för Dagens ETC att det finns en lång historia av att stänga ner prokurdiska partier som vågat ställa krav på kulturella rättigheter åt alla folkgrupper. Sedan 1990 har sju sådana partier kriminaliserats eller upplöst sig själva strax innan en förbudsdom fallit mot dem.
– Jag påbörjade min politiska karriär 1998 i partiet Hadeps ungdomsförbund. Efter det bildade vi Dehap. Efter det bildade vi DTP.
HDP etablerades 2014 och Cengiz Cicek var dess ordförande i Istanbul mellan 2017 och 2020. På våren 2021 inledde det politiskt kontrollerade rättsväsendet en nedstängningsprocess mot HDP, med den i Turkiet ofta förekommande anklagelsen om att partiet har kopplingar till den terrorstämplade PKK-rörelsen.
Processen gick in i ett slutskede under mars i år. För att inte stängas ute från det parlamentariska arbetet hade den kurdiska oppositionen precis som tidigare tagit fram ett reservparti.
– Vi gick så fort som möjligt in i Gröna vänsterpartiet istället. Vi är väldigt erfarna när det kommer till det här, säger Cengiz Cicek och skrattar.
– Oavsett hur många partier de stänger ner kan vi alltid starta nya. De kommer aldrig kunna stoppa vår kamp eftersom den bygger på folkliga krafter.
Namnbyte förvirrar
Cengiz Cicek kan dock erkänna att det plötsliga namnbytet har gjort att man inte hunnit få ut tillräckligt mycket valpropaganda till alla distrikt. Namnbytet har också förvirrat en del väljare.
– De blandar ihop oss med ett parti som heter bara Vänsterpartiet, som också deltar i valet.
Den kurdiska vänstern förväntas ändå precis som i de förra lokalvalen spela en avgörande vågmästarroll i dagens val, eftersom man inte tagit fram en egen kandidat till presidentposten. Istället uppmanar man sina miljontals väljare att rösta på den turkiska oppositionens kandidat, socialdemokraten Kemal Kilicdaroglu.
Efter att en annan presidentkandidat, Muharrem Ince i torsdags drog tillbaka sin medverkan förväntas Kilicdaroglu ha en ännu större chans att besegra president Recep Tayyip Erdogan.
Om Erdogans auktoritära styre faller, och oppositionen även vinner en majoritet i parlamentet, skulle det kunna erbjuda Turkiet en unik chans att bygga ett bättre samhälle. Men ser den kurdiska vänstern och dess väljare lika hoppfullt på framtiden?
Det är ungdomarnas val
På den asiatiska sidan av Istanbul besöker Dagens ETC en morgon ett kafé som serverar traditionell storfrukost från den kurdiska staden Van. Här arrangerar Gröna vänsterpartiet ett av sina allra sista möten i valrörelsen. Dussintals unga väljare samlas för att äta utsökta ostar och pasta gjord på opiumvallmo, och lyssna på Dersim Dag som är en av de yngsta ledamöterna i det turkiska parlamentet.
De båda vännerna Ruken och Ferman som kommit hit ska rösta på den kurdiska vänstern, för att de tror att partiet bättre förstår de kval Turkiets ungdomar går igenom i dagens ekonomiska kris, utbildningskris och demokratikris.
– Folk förväntar sig väldigt mycket från Kilicdaroglu. Om han inte håller det han lovat kommer vi ungdomar ta till gatorna, säger Ruken.
Dersim Dag är kurd och var en 22-årig medlem i HDP:s ungdomsorganisation när hon valdes in i det turkiska parlamentet 2018. Det gör henne fortfarande till en ovanlig politiker, i en lagstiftande församling som alltid sett en kraftig dominans av ålderstigna herrar.
Ungdomsfrågorna har hört till de allra viktigaste i valrörelsen. Turkiet sägs idag lida av den största ungdomsmigrationen i landets hela historia. Presidentkandidat Kilicdaroglu har utlovat en ”revolution” för att förbättra utbildningsväsendet om han kommer till makten.
– Nästan alla unga vill lämna landet, de ser ingen framtid här längre. Men lösningen är väldigt enkel. Om landet blir demokratiskt, fredligt och det skapas ett samhälle med hopp, så kommer inte en enda ung människa vilja ge sig av härifrån, säger Dersim Dag.
Kan få läge att ställa krav
Kurdernas recept på ett demokratiskt samhälle går emellertid ut på att göra upp med de starkt chauvinistiska idéer som den turkiska republiken grundades på 1923, om att det bara bor turkar som talar turkiska i landet. Alla andra folkgrupper med egna språk har sedan dess blivit föremål för förtryck och assimileringspolitik. 100 år senare finns de här antidemokratiska idéerna kvar i stora delar av det politiska etablissemanget.
– Vi tror inte att det här fundamentet kommer försvinna bara för att Kilicdaroglu tar makten. Men med honom kommer dörren till demokratin att öppnas, och vi kommer kunna stärka kampen för att bygga en demokratisk republik, säger Dersim Dag.
Om ett maktskifte sker kommer oppositionen vara beroende av er som stödparti. Tror du det kommer kunna underlätta ett mer formellt samarbete?
– Det går inte att säga förrän vi får ser deras politik i praktiken. När Erdogan först kom till makten talade han också om att lösa den kurdiska frågan. De kommer behöva ta de första stegen och göra vad de har lovat.
Som att frige Selahattin Demirstas, den fängslade före detta HDP-ledaren?
– Ja, som att frige Demirtas. De behöver visa en genuin vilja till att lösa frågan om våra politiska fångar, om åtalen mot oss och hela den kurdiska frågan.