En stor del av internflyktingarna utgörs av kurder som flytt Tell Refaat norr om Aleppo, sedan det samhället erövrades av syriska rebeller i söndags från de västallierade kurdiska SDF-styrkorna. Långa bilkonvojer med flyktingar har anlänt till uppsamlingsplatser i det kurdiska självstyret.
– Nästan 50 000 människor har anlänt till Al Tabqa. Tusentals har också kört in med sina bilar i den kommunala arenan i Raqqa. Det är kaotiska scener, säger Shiyar Ali, Sverigerepresentant för det kurdiska självstyret.
Rädsla för övergrepp
Offensiven i Syrien leds av den stora militanta jihadistgruppen Hayat Tahrir al-Sham, HTS, men man får uppbackning av flera mindre grupper som kontrolleras av Turkiet. Flera av grupperna hjälpte Turkiet erövra den kurdiska Afrin-enklaven i nordvästra Syrien 2018, där man också begått grova människorättsbrott.
Tell Refaat har blivit hem åt många av de 150 000 kurder som fördrevs från Afrin-enklaven efter invasionen. Rädslan för nya övergrepp har legat bakom den nya massflykten. Det kurdiska självstyrets USA-representant uppgav i tisdags att man påbörjat en evakuering av 120 000 kurdiska internflyktingar.
– Det handlar om kurder som inte törs återvända hem, eller som redan flytt en gång tidigare från Afrin och som nu är på flykt igen, säger Shiyar Ali till Dagens ETC.
Belägrade stadsdelar
HTS och andra rebeller har även belägrat de två stadsdelarna Sheikh Maqsoud och Ashrafieh i Aleppo, som bebos av åtminstone 100 000 kurder och kontrolleras av SDF-styrkorna, och kräver att de kurdiska soldaterna ger sig av. Skulle SDF tvingas retirera kan civilbefolkning eventuellt evakueras även därifrån.
Man säger att kurderna är terrorister.
– De är omringade, det är ingen som kommer in, ingen som kommer ut. Man säger att kurderna är terrorister, att de har jobbat med regimen och är icke-muslimer, säger Shiyar Ali.
Han är övertygad om Turkiet spelar en stor roll bakom allt som nu händer, och att utvecklingen bara är början på en större attack mot det kurdiska självstyret.
Söker majoritet i EU
Massflykten av kurdiska civila påminner om det som hände senast på hösten 2019, när Turkiet och syriska legosoldater invaderade självstyret i nordöstra Syrien. Den gången protesterade EU kraftfullt, men nu är det förhållandevis tyst.
EU-parlamentarikern Evin Incir (S) tycker tystnaden från unionen är oroväckande, särskilt med tanke på eskaleringen i hela Mellanöstern. Ett skäl tror hon är kopplingen till Turkiet, som man i dagens läge inte riktigt vågar kritisera trots landets involvering i flera väpnade konflikter.
– Här har vi på ena sidan Ryssland och Iran och den syriska regimen, och på andra sidan Turkiet och HTS-terroristerna. Jag menar att EU behöver stödja de som är en stabiliserande och demokratiserande faktor, och just nu är det kurderna i regionen.
Det som händer i Mellanöstern påverkar EU.
Men ännu ett skäl till tystnaden är att EU-kommissionen i dagarna har bytt ut sin representant i utrikesfrågor. Istället för den rutinerade spanjoren Josep Borrell har nu estniska Kaja Kallas tagit över.
– Hennes kunskap och engagemang sträcker sig snarare till Ryssland och Ukraina. Men som högre representant måste man engagera sig i alla frågor som är relevanta för fred, säkerhet och demokratisk utveckling. Det som händer i Mellanöstern påverkar EU.
Evin Incir planerar nu att försöka få en majoritet av partigrupperna i parlamentet att ställa sig bakom kravet på att EU måste uttala sig i frågan.
