I förhör säger 69-åringen att han hatar utlänningar efter att de gjort inbrott i hans hem år 2016. Men julhelgen 2022 är inte första gången han skrider till verket och attackerar människor på måfå, senast 2021 dömdes han för mordförsök med rasistiska motiv. Han beväpnade sig då med ett svärd, begav sig till ett migranttältläger och högg urskiljningslöst genom tältdukarna mot personerna som sov därinne. Ingen dog men flera skadades, vissa allvarligt. För det dådet släpptes han villkorligt så sent som den 12 december.

Utreds inte som terror

Ett par veckor senare, den 23 december, var han beväpnad med ett skjutvapen och ska, enligt förhörsprotokollet, det vill säga hans egna ord som även bekräftats av kameror och vittnen, först ha begett sig till Seine Saint-Denis – ett av Paris mest invandrartäta områden. Där uppger han att hade han tänkt öppna eld men säger i förhör att det var ”för lite folk” så han tog sig istället till det område i Paris tionde arrondissemang som kallas Lilla Turkiet. 

Utanför det kurdiska kulturcentret Ahmet-Kaya öppnade han eld och dödade tre personer, två män och en kvinna, samt skadade tre andra, varav en mycket allvarligt. Han övermannades av personal och kunder från en närliggande frisörsalong och skadades själv i tumultet men bara lindrigt.

Kurder kan dödas mitt på dagen i centrala Paris, gång på gång.

Inrikesminister Gérard Darmanin tog sig till platsen och meddelade att hans rasistiska motiv visserligen utreds men att Willian M inte är medlem i någon av säkerhetspolisens lista på våldsbenägba, högerextrema grupperingar. ­Morden beskrivs som en isolerad händelse och gärningsmannen som en ensam galning – inte en organiserad terrorist. Morden utreds inte som terrordåd. Det här upprör många som menar att det hade utretts som terror direkt om gärningsmannen hade varit muslim.

Tankar går till tidigare mord

Tusentals främst kurdiska ­demonstranter tågade genom Paris och andra städer ­samma eftermiddag som morden ­skedde. De krävde rättvisa och skanderade att den ­franska ­staten inte skyddar dem. Protesterna urartade på sina håll, polisen använde tårgas för att skingra demonstranterna, bilar vältes och brändes och ett par poliser har rapporterats skadade.

– Det är olyckligt, det är inte vad jag vill, det är inte vad mina vänner vill men jag förstår frustrationen när kurder kan dödas mitt på dagen i centrala Paris, gång på gång, och brotten sedan sopas under mattan. Vi känner oss rättslösa, säger 34-årige franskkurden Ali som inte vill uppge sitt efternamn.

Han syftar till morden på de tre kurdiska kvinnorna Fidan Dogan, Sakine Cansız och Leyla Söylemez i januari 2013. 

Tror att Erdogan ligger bakom

De tre medlemmarna i den av EU terrorlistade organisationen PKK mördades med flera skott i sina huvuden inne på den kurdiska radiokanalen de drev i centrala Paris. Morden utreddes till en början som beställda av den turkiska säkerhetspolisen MIT men de misstankarna lades ned eftersom de inte kunde styrkas. Den misstänkta gärningsmannen, turken Omer Güney, hann dö i cancer innan rättegången mot honom inleddes tre år efter morden. 

Detta har franska kurder uppfattat som ett medvetet förhalande av rättvisan. Precis just nu förberedde kurdiska organisationer demonstrationer och protester i för tioårsdagen för morden, däribland kulturcentret Ahmet Kaya – där nu ett nytt trippelmord ägt rum. 

Franska kurder har svårt att tro att morden och våldet skett på måfå, av en galen, isolerad rasist.

– Han släpptes villkorligt med kravet att registrera sig dagligen samt att inte bära vapen. Han beväpnade sig tungt och attackerade en specifik ­kurdisk samlingsplats. Dådet sopas under mattan, ännu en ensam galning och det precis ­efter att Erdogan hotat alla ­kurder i Europa, säger Ali.

– Jag vet att det låter som galenskap eller konspirations­teorier men det är själva poängen. Detta ska glömmas bort som en ensam mans dåd och inte en attack specifikt mot kurder, fortsätter han.

Den misstänkte ­mördaren, William M, är nu häktad misstänkt för mord och grov ­misshandel med rasistiska motiv. Inrikesminister Gérard ­Darmanin har lovat att Frankrikes kurder ska få säkerhets­styrkornas skydd under minnes­marscherna med anledning av trippel­mordet 2013.

– Vi vill men vågar inte lita på vackra löften, säger Ali.

Blivit ett politiskt slagträ

Under tiden har även dessa mord blivit ett politiskt slagträ i Frankrike. Vänsterborgmästaren Ian Brossat anklagade till exempel extremhögern för att med sin hatiska diskurs elda på de rasistiska tankegångar Willian M uttrycker i förhör, medan Nationell samlings talesperson, Lauren Jacobelli, menar att det snarare är ”det multikulturella samhällets” fel som tillåter att etniska grupper – som kurder – ”separerar sig från det franska”.