Bolsonaro har vid en rad tillfällen utan att kunna lägga fram fakta som stöd hävdat att det brasilianska valsystemet är bristfälligt och enkelt kan manipuleras. Landets valmyndigheter har tillbakavisat påståendena och hävdar att de utgör desinformation och Brasiliens Högsta domstol har inlett en granskning om presidenten gjort sig skyldig till att lägga fram obestyrkta och felaktiga påståenden.

I sin valkampanj lutar sig Bolsonaro starkt mot landets militär som han menar är en garant för demokratin i Brasilien:

– Brasiliens armé är på vår sida och det är en armé som inte accepterar korruption och som inte accepterar bedrägerier, slog han fast i valtalet i slutet av juli i Rio de Janeiro, där han även lovade kontantutbetalningar till de fattiga i landet.

Uttalandena betraktas som knappt dolda hot om en militärkupp om vänsterkandidaten Luiz Inacio da Silva, som kallas Lula, vinner presidentvalet den 2 oktober. Både inom och utom Brasilien har reaktionerna varit starka. USA:s försvarsminister Lloyd Austin har varnat både Bolsonaro och den brasilianska armén från att ingripa om Bolsonaro förlorar valet.

Även inom Brasilien har den inflytelserika tidningen Folha de Sao Paolo tagit upp risken för en statskupp och krävt att statsapparaten och det civila samhället går samman för att förhindra en militärkupp.

Jair Bolsonaro presenterade också landets förre försvarsminister general Walter Braga Netto som sin vicepresidentkandidat. Braga Netto är tidigare stabschef för armén och var under tio månader 2018 ansvarig för Rio de Janeiros polisstyrkor tillsammans med militära förband för att slå ner brottsligheten i området. Under dessa tio månader ökade antalet dödade av polisen med 40 procent jämfört med året innan.

Lula har utsett mittenpolitikern Geraldo Alckmin, tidigare guvernör i delstaten San Paolo, som sin vicepresidentkandidat i ett försök att få ökat stöd från näringslivet där missnöjet med Bolsonaro är mycket stort.

Stora delar av industrin föredrar ett förutsägbart styre av landet som kan minska de stora konflikterna i landet vilket de förväntar sig av Lula som president. Att Brasilien skulle återfå ett repressivt militärstyre ses som en risk för all ekonomisk utveckling av näringslivet, med undantag av delar av skogsindustrin och de stora markägarna i landet.

I den senaste stora valundersökningen av BTG/FSB som gjordes mellan den 20 och 24 juli får Lula 44 procent av rösterna mot Bolsonaros 31 procent. De enda grupper som visar ett större stöd för Bolsonaro än för Lula är högavlönade vita män och grupper runt försvaret och militärindustrin. •