– Vi står upp mot både fascisterna och oligarkerna, säger Denis Levin, en av de från Bortoba som brukar hålla i megafonen här på Frihetstorget i Charkov, Ukrainas näst största stad.
Den mest synliga ”koordinatorn” i partiets framträdanden på senare tid är Sergej Kritjuk.
– Det finns ingen legitimitet hos de statsmän som, uppbackade av Högersektorns patrullerande, pendlar hit ifrån Schweiz lite då och då. Och den enda möjligheten att stoppa dessa oligarker är att organisera sig här och nu. Vi behöver en massiv motaktion, ropar Sergej Kiritjuk genom partiets megafon.
Också Sergej Kiritjuk betonar det obefintliga avståndet mellan extremhögern och den nya regeringen i Kiev som en del här på torget i Charkov kallar för ”juntan”.
– Vi kräver att våra skattepengar stannar här, i län och kommuner, och används till det som folk här tycker är nödvändigt. Vi kräver att få välja egna domstolar och egna guvernörer. Vi kräver att inkomsterna från olja och gas går till folket, inte till oligarkerna utan till att börja bygga bostäder igen, betala mediciner till behövande och återställa en normal utbildning, säger Sergej Kiritjuk.
Samarbete med extremhögern
Borotba, som gått ut hårdast mot IMF-politiken, har blivit alltmer synliga denna vår men misstänksamheten är fortfarande stor bland partioberoende vänsteraktivister. Partiets uttalanden och aktioner framstår som samkörda med de medborgargarden av pro-ryska nationalister som i ”antifacsismens” namn tagit över ett flertal offentliga byggnader i denna del av landet. Borotbas koordinatörer har haft svårt att förklara varför deras lokalgrupper på senare tid, trots sitt anti-fascistiska ursprung, vid upprepade tillfällen gjort gemensam sak med den ryska extremhögern.
Ogiltigförklarar valet
Det börjar låta som en valrörelse men Borotba har, liksom de pro-ryska nationalisterna, valt att bojkotta det kommande ukrainska valet den 25 maj. Borotba har krävt att det ingår en folkomröstning om regionalt självstyre för att de skall acceptera valets genomförande. När Dagens ETC träffar några av Borotbas organisatörer på torget i Charkov så ville de inte se den ensidiga federalisering av Ukraina som nu föreslås. Partiet har sedan den 2 april haft samma hållning som de pro-ryska nationalisterna: Ingen regional autonomi – inget val. I fredags reste Kiev-regeringens statsminister Arsenij Jatsenjuk till Donetsk för att förhandla med de pro-ryska separatisterna där om just det regionala självbestämmandet.
– Vi behöver två år för att stabilisera landets ekonomi, sa statsministern till Interfax efter ett möte med politikerna i Donetsk.
Misstänksamheten är stor
Borotba har fått kraftig kritik från vänster. I ett gemensamt uttalande från några utomparlamentariska vänsterorganisationer, däribland den autonoma fackföreningen AST och studentfackföreningen Prjama Dia (”Direkt Aktion”), uppmanas omvärldens vänster att hålla partiet på avstånd, bl.a. mot bakgrund av att de skall ha samarbetat med säkerhetstjänsten SBU (på Janukovitj tid) samt därefter vägrat ta avstånd ifrån tortyr och annan brutal våldsutövning i säkerhetstjänstens försök att stoppa protesterna på majdan i Kiev.
– Borotba har visat sig vara en organisation med icke-transparenta mekanismer för sin finansiering och skrupelfria allianser. Verksamheten bedrivs av inhyrda valarbetare, som inte ens är medlemmar i partiet. För närvarande har deras aktivitet ingenting gemensamt med vänsterpolitik, utan syftar till att stödja Putin-vänliga krafter bakom en mask av ”antifascism” och ”kommunism”, lyder det skarpa uttalandet.
Enligt de Borotba-organisatörer jag träffar här i Charkov finansieras partiet till större delen av privatpersoner, både ryska och ukrainska, som avslutat sina karriärer inom det gamla kommunistpartiet. Enligt Denis Levin har de även fått finansiellt stöd ifrån det svenska Vänsterpartiet. Hans Linde, som är utrikespolitisk talesperson för Vänsterpartiet, bekräftar att så är fallet:
– Vi stödjer dem ekonomiskt genom vår biståndsorganisation. Vi har inget formellt politiskt samarbete, men vi för en politisk dialog med dem, säger Hans Linde (v).
Hur Borotbas förhållande till Moskva ser ut får Dagens ETC inte lika tydliga svar på, men det namn som oftast återkommer i samtal med akademikerna här i Charkov om vem som sköter de ryska kontakterna är Viktor Shapinov – publicist med bakgrund inom resterna av den ungkommunistiska rörelsen. Han gav 2007 ut boken Imperialism – från Lenin till Putin där Shapinov, ur ett kommunistiskt perspektiv försöker balansera den ”liberala” bild av Josef Stalin som ”den ryska borgarklassen” lyckades etablera i början av 90-talet.
Utrymmet krymper
Pro-ryska högerpolitiker här i Charkov delar dock inte bara Stalin-nostalgin. De stödjer (om så av patriotiska skäl) vänsterns uppfattning att dagens IMF-politik kommer att sparka hårdast på den arbetarklass som redan ligger ner. Trots denna konsensus blir nu utrymmet allt mindre för de politiska grupper som – utan att indirekt stödja Putin – vill bekämpa ”juntan” av IMF-funktionärer och nationalsocialister i Kiev. En tvåsidiga geopolitikens ”den som inte är med oss är emot oss” håller på att ta över även i Charkov – Ukrainas största studentstad.
