Förra veckan meddelade nämligen båda mediejättarna att de inte kommer att stötta någon av presidentkandidaterna, vare sig i år eller i framtida presidentval. 

I en krönika försvarar Washington Posts vd och utgivare Will Lewis beslutet som en ”markering till stöd för våra läsares förmåga att fatta sina egna beslut” och poängterar att tidningens allra viktigaste uppgift är att vara ”oberoende”. 

Väckt ramaskri 

Men beslutet har mötts av hård kritik från såväl läsare, politiker och mediekommentatorer, både i USA och internationellt.

– Det finns inget annat sätt att se detta beslut än som en skrämmande uppvisning i feghet och en försummelse av deras offentliga plikt, skriver krönikören Margaret Sullivan i The Guardian. 

Ett antal journalister på bägge tidningsredaktioner har sagt upp sig i protest, däribland LA Times redaktör Mariel Garza och Washington Posts mångåriga opinionsredaktör Robert Kagan. 

Även de legendariska före detta Post-journalisterna Bob Woodward och Carl Bernstein, som låg bakom avslöjandet om Watergateskandalen, har fördömt agerandet. 

– Detta beslut, taget 11 dagar innan presidentvalet 2024, ignorerar Washington Posts egna överväldigande rapportering om hotet som Donald Trump utgör mot demokratin, uppger de i ett uttalande. 

Miljardärerna sätter stopp  

Som ansvariga för besluten pekas tidningarnas stenrika ägare ut. Redaktionen på LA Times ska ha lagt fram ett förslag om att stötta demokraternas kandidat Kamala Harris, vilket stoppats av ägaren och multimiljardären Patrick Soon-Shiong. Enligt ägarens dotter, Nika Soon-Shiong, har det att göra med kriget i Gaza och demokraternas fortsatta stöd till Israel, skriver New York Times. Ett uttalande som dock avfärdats av hennes pappa Patrick Soon-Shiong. 

Hos Washington Post ska man också ha förberett ett uttalande till stöd för Kamala Harris, vilket fått kalla handen från tidningens ägare, Amazon-grundaren och världens näst rikaste man Jeff Bezos. I en ledartext i tidningen skriver Bezos att beslutets tajming – så tätt inpå valet – är olycklig, men att själva beslutet handlar om att öka Washington Posts och andra mediers trovärdighet. 

”Det uttalanden till stöd för presidenter faktiskt gör är att skapa en uppfattning om partiskhet. En uppfattning om icke-oberoende. Att sluta med dem är ett principfast beslut, och det är rätt beslut", skriver han.

Att ägarintressen driver den politiska agendan är inte helt ovanligt i amerikansk kontext menar Andreas Önnerfors, medieforskare på Linnéuniversitetet och projektledare för medieinstitutet Fojos Faktajouren.

– Det är egentligen inte jätteförvånande att ägarna vill pådyvla sin egen agenda, det är så den amerikanska politiken fungerar. Bilmagnaten Henry Ford, till exempel, drev en tidning för att kommunicera sin egna politiska plattform, säger Andreas Önnerfors. 

Samtidigt har han förståelse för att tidningsjättarnas beslut väcker starka reaktioner.

– Det är klart att det inte känns bra när de stora industrioligarkerna lägger sig i publicistiken. 

Rädda för att ta ställning

Andreas Önnerfors tror vidare att en rädsla för presidentvalets utfall kan spela in i tidningsjättarnas beslut.

– Det kan vara svårt att känna vart vindarna blåser politiskt just nu och då kanske man vill gardera sig, ifall det blir så att Trump vinner igen, förklarar Andreas Önnerfors. 

I ett större perspektiv pekar han på att det skett en förskjutning mot en avpolitisering av medierna. 

– En del av Trump och hans anhängares strategi har varit att ifrågasätta medierna, att anklaga dem för att ljuga och vara partiska. Jag tror att det har gjort att medierna blivit allt räddare för att ta ställning och man har börjat ifrågasätta sin egen bevakning. Vilket naturligtvis är precis det Trump och hans garde vill.