Hans nya lagförslag ska se till att par som skiljer sig delar upp tid med gemensamma barn jämnt mellan sig. Men förslaget specificerar inte vad som händer när den ena parten har utsatt den andra för våld.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

I en intervju med italienska Vanity fair gick Pillon dock in lite närmare på ämnet:

– Vi vill bestraffa våld lika hårt som falska anklagelser om våld, sade han.

Har väckt oro

Uttalandet har väckt stark oro hos kvinnorättsgrupper.

Bakom oron ligger mer än ett enskilt lagförslag. När högerextrema Lega och populistiska Femstjärnerörelsen kom överens om att bilda regering i slutet av maj skrev partierna på ett kontrakt om hur regeringen skulle ställa sig i diverse frågor. Bland frågorna, i kategorin familjepolitik, fanns en formulering om att regeringen ska bekämpa ”det allvarliga fenomenet föräldraalienation”.

Föräldraalienation innebär i korthet att en förälder manipulerar ett barn att avvisa den andra föräldern. Ett av problemen med konceptet föräldraalienation och som kvinnorättsgrupper gång på gång har poängterat är att det används av män som anklagas för att ha utsatt sin partner för våld för att förklara varför deras barn inte vill träffa dem.

Barns vittnesmål om fäders våld mot sig själva och sin mamma kan alltså med argumentation hämtad från teorier om föräldraallienation anses vara manipulerade. Pillons lagförslag ses som första steget i regeringens plan.

– Det är slut på de feministiska kamperna mot män. Vi tänker bara på barnen, sade Pillon till Vanity fair om sitt lagförslag.

Oroväckande tendens

Att den italienska regeringen hänvisar till föräldraalienation på detta sätt är oroväckande, säger sociologen och forskaren Linnéa Bruno, som har undersökt tingsrättens hantering av våld i familjerättsliga tvister.

– Föräldraalienation, eller PAS som det också kallas, används ganska ofta i USA, trots att det inte är en vetenskaplig diagnos. I Sverige har det bestämts att man inte får hänvisa till PAS i domstol, men frågan drivs fortfarande av så kallade papparättsaktivister.

Bruno poängterar att det kan vara farligt att bestraffa kvinnor för att en utredning läggs ned, vilket det italienska lagstiftarnas intentioner skulle kunna leda till.

– Det är också svårt att bevisa att övergrepp har ägt rum, så om det dessutom betyder att en nedlagd undersökning räknas som en falsk anklagelse och leder till straff mot kvinnan är det mycket oroväckande.

Hon fortsätter:

– Redan idag är det svårt i Sverige – mödrar vars barn berättar att de har utsatts för övergrepp i det förflutna råds ibland att inte ta upp det i domstol eftersom det inte alltid kan styrkas. I värsta fall kan det leda till att mamman förlorar vårdnaden och barnet hamnar hos förövaren.

Olga Persson är generalsekreterare för Unizon, som samlar kvinno-, tjej- och ungdomsjourer. Hon ser stora problem i den italienska regeringens agerande.

– Det kan få otroligt allvarliga konsekvenser att män får fortsatt tillgång till kvinnor och barn som de har utsatt för våld genom umgänge med barnen, den tillgången kan innebära att kvinnor och barn mördas. Det här är en diskussion som återkommer med jämna mellanrum även i Sverige och det är väldigt allvarligt att den har fått fäste i en högerpopulistisk politik. De som förespråkar PAS är även väldigt tydliga med att de inte tycker att barn ska lyssnas på, vilket strider mot barnkonventionen.

Starkt kritisk

Även Persson är starkt kritisk mot tanken att våld ska straffas lika hårt som falska anklagelser om våld.

– Det är otroligt allvarligt att en handling som kan döda jämställs med påstådda lögner. Under alla mina år i kvinnojoursrörelsen har jag inte råkat på några sådana lögner. Att anklaga en partner för våld får enorma konsekvenser, från att flytta till skyddat boende till att barnen tvingas byta skola, det finns ingen som vill ljuga om någonting sådant om situationen inte är allvarlig.

– Det finns heller inga forskningsbelägg för att det är vanligt att kvinnor ljuger om sådant någonstans, men den uppfattningen verkar ha satt sig i den italienska debatten.

Tror du att detta kan påverka andra europeiska länders syn på mäns våld mot kvinnor?

– Ja, jag ser en sådan risk. Framförallt är detta bevis på hur sårbar all den kunskapen vi har samlat på oss de senaste decennierna är, hur lite den värderas och hur snabbt den kan raseras.