Förslaget är att en europeisk militär styrka ska eskortera fartyg genom Hormuzsundet och att insatsen ska ledas av Storbritannien och Frankrike. Det uppger diplomatkällor till Reuters, som också menar att Spanien, Polen och Tyskland ska ha visat intresse.
– Sverige har inte blivit tillfrågade om att delta. Däremot är en sådan förfrågan troligtvis på gång, säger Niklas Granholm, forskningsledare vid Försvarets forskningsinstitut FOI, till Ekot.
Liberalerna och Kristdemokraterna har meddelat att de är positiva till ett sådant deltagande, då de anser att det ligger i linje med både Sveriges säkerhetspolitiska tradition och svenska intressen.
Dessutom höjs röster bland borgerliga opinionsbildare. Dagens Industris ledarsida argumenterar för att Sverige ska delta, med motiveringen att handelsflödena måste hållas öppna, liksom Expressen som på ledarplats uppmanar den svenska regeringen att ”hjälpa Boris Johnson i Hormuzsundet”.
MP tveksamma
Utrikesdepartementet bekräftar för Ekot att de har haft diplomatiska kontakter direkt med Iran gällande det beslagtagna fartyget. Hur Sverige ställer sig till ett deltagande i den brittiska militära insatsen har de dock inte meddelat. Regeringspartiet Miljöpartiet är tveksamt.
– Just nu finns ingen konkret fråga att ta ställning till, men skulle en sådan komma så får vi titta på hur den är ställd och resonera utifrån det läget då. Vår inställning är alltid att konflikter borde lösas på ett fredligt och ickemilitärt sätt, säger Janine Alm Ericson (MP), gruppledare i riksdagen och ledamot i utrikesutskottet, till Dagens ETC.
Vänsterpartiet kommer inte att stödja ett svenskt militärt deltagande, berättar deras utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling.
– Spontant så är jag skeptisk till detta eftersom risken för krig är relativt hög. Det här riktar sig ensidigt mot Iran och det är svårt att se hur det inte skulle leda till att det triggar konflikten, inte minst med tanke på att Iran redan är hårt pressat av USA:s sanktioner och med bakgrund av konflikten kring kärnenergiavtalet. Detta borde istället diskutera inom FN och Sverige spelar där en särskilt viktig roll, inte minst eftersom vi snart kliver på som ordförande för FN:s atomenergiorgan IAEA där kärnenergiavtalet ska diskuteras, säger han.
Viktig oljepassage
Den som kontrollerar Hormuzsundet i Persiska viken kontrollerar också flödet av olja från Iran och Sydvästasien. På sjöfartsleden skeppas dagligen omkring en femtedel av världens olja. Sundet, som skiljer Arabiska halvön från Irans fastland, är inte är bredare än avståndet mellan Nynäshamn och Visby och därmed relativt enkelt att kontrollera.
Konflikten mellan Iran och USA/Storbritannien har fått en fysisk brännpukt just i denna smala vattenremsa efter att Iran den 19 juli beslagtog det brittiskregistrerade fartyget Stena Imperio, som ägs av svenska rederiet Stena Bulk. Agerandet var en hämndaktion för att iranska tankern Grace 1 beslagtogs av Storbritannien utanför Gibraltar den 4 juli.
Detta motiverades i sin tur av Storbritannien med att Grace 1 misstänktes bryta mot EU:s sanktioner mot oljetransporter till Syrien. Iran förnekade den 4 juli att fartyget var på väg till Syrien och hotade samtidigt med att beslagta ett brittiskt fartyg om inte Grace 1 släpptes.
USA var nära attack
Konflikten sträcker sig dock längre tillbaka i tiden och är komplex. Bara det senaste året har en rad händelser inträffat som gjort att relationerna mellan Iran och USA och dess allierade, däribland Storbritannien, har försämrats.
Sedan USA drog sig ur avtalet om Irans kärntekniska program har USA infört en rad sanktioner mot Iran – som fått den iranska ekonomin att skaka och matpriserna att nästan dubbleras. Utöver detta visade USA i maj upp sina rent militära intentioner, som innebar att sända 120 000 soldater till regionen, det vill säga ungefär lika många som invaderade Irak 2003.
För en månad sedan meddelade USA:s president Donald Trump vidare att han stoppade ett anfall mot Iran tio minuter innan det var beordrat att starta. ”Vi hade fingret på avtryckaren i går kväll och var redo”, konstaterade presidenten på Twitter den 20 juni för att sedan fortsätta: ”Jag har ingen brådska, vår militär är upprustad, ny och redo, överlägset den bästa i världen”.
”Borde lösas genom FN”
Ingela Mårtensson, styrelseledamot i Kvinnor för fred, tycker att det är viktigt att se de senaste händelserna i Hormuzsundet som en del av en militär upptrappning som pågått länge.
– USA och Iran är starka krafter och det är otäckt när de trappar upp konflikten. Ju mer militär som dras in i regionen desto större blir riskerna för en riktigt väpnad konflikt, det är en krutdurk och en gnista kan tända en världsbrand, säger hon.
Därför anser hon inte heller att en lösning på situationen är att Sverige ska skicka militärer till området.
– Sverige har gått från att stödja FN och att lösa konflikter på fredliga vägar, till att börja närma sig Nato och dras in i militariseringen. Jag önskar att Sverige går tillbaka till den diplomatiska linjen, Sverige ska delta i detta genom att bidra till dialog inte genom att skicka soldater, säger Ingela Mårtensson.
8 maj 2018
USA lämnar kärnavtal
USA lämnar kärnenergiavtalet som undertecknades i juli 2015. Trump meddelar samtidig att USA kommer att införa ”den högsta nivån av ekonomiska sanktioner” mot Iran.
2 maj 2019
Inga undantag
USA stoppar de tillfälliga undantag från sanktionerna som somliga asiatiska länder haft för att köpa iransk olja. Ett par dagar senare meddelar USA att en styrka med attackplan ska posteras på åtkomligt avstånd från Hormuzsundet.
28 juni
Bryter kärnavtal
Iran meddelar att landet inte längre tänker hålla sig inom de begränsningar som 2015 års kärnavtal för med sig med anledning av att övriga avtalsparter inte uppfyller sin del av avtalet.
4 juli
Grace I beslagtas
Brittiska Royal Marines beslagtar iranska tankern Grace l som de misstänker bryta mot EU:s sanktioner mot oljetransporter till Syrien. Iran förnekar att fartyget var på väg till Syrien och hotar dagen därpå att beslagta ett brittiskt fartyg om Grace I inte släpps.
16 juli
Vill hämnas
Irans högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei, meddelar att de avser hämnas beslagtagandet av Grace I, som han kallar ”ett pirat-
angrepp”.
19 juli
Stena Impero beslagtas
Brittiskflaggade oljefartyget Stena Impero beslagtas av Iran, som hävdar att det brutit mot internationella sjöfartsregler på sin väg mot saudiska industristaden Jubail. Svenska rederiet Stena Bulk, som äger fartyget, säger dock att det var på internationellt farvatten när flera okända, mindre båtar och en helikopter närmade sig.
20 juli
USA trappar upp
USA skickar stridsplan, luftvärn och sannolikt över 500 soldater till en flygbas i Saudiarabien.
22 juli
Militärt samarbete
Storbritannien meddelar att de vill se ett europeiskt militärt samarbete vid Hormuzsundet.
24 juli
Diplomatisk kontakt
Utrikesdepartementet bekräftar för Ekot att de har haft diplomatiska kontakter med Iran gällande fartyget Stena Impero.
25 juli
L + KD positiva
Liberalerna och Krist-demokraterna meddelar att de är positiva
till ett svenskt deltagande i den föreslagna brittiska militärinsatsen. Svenska regeringen har ännu inte tagit ställning.
