– Det handlar nu om hur vi ska skydda Europa i stället för hur vi ska skydda flyktingarna, säger juristen Nadja Hatem.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Ett svek mot flyktingarna. Med de orden har det avtal som EU tecknade med Turkiet för ett år sedan ofta kritiserats. Att väldigt få flyktingar numera kommer över havet från Turkiet står klart. Siffran för årets två första månader ligger på en bråkdel jämfört med samma period 2016. Men det behöver inte enbart vara bra. På Amnesty International tycker man att de farhågor som många hade inför Turkietavtalet har besannats. Men jurist Madelaine Seidlitz, menar också att det är svårt att få information om vad avtalet fått för effekter.
– Det är mycket som vi inte vet, men det är inte nödvändigtvis av godo. Människor kommer inte över havet till Grekland längre, och det är ju problematiskt ur perspektivet att det för de flesta flyktingar i Turkiet inte finns någon rättssäker asylprövning. Och mottagningsförhållandena är bedrövliga, säger hon.
Ungern skräckexempel
För syriska flyktingar finns ett undantag, men många andra hålls mer eller mindre kvar i Turkiet mot sin vilja utan möjlighet att söka asyl, menar Madelaine Seidlitz. Situationen på de grekiska öarna är inte heller löst, och det har delvis att göra med överenskommelsen med Turkiet, säger hon. Det är olyckligt att sluta avtal med länder som inte har rättssäkra mottagningssystem.
– Vi välkomnar ju att fler länder får ett bättre asylprövningssystem, eller ett system över huvud taget, men det är någonting som måste finnas i verkligheten och inte bara i avtal eller på papper, säger Madelaine Seidlitz.
Men även för flyktingar som redan lyckats ta sig in i Europa har situationen skärpts. I förra veckan beslutade Ungerns parlament att alla flyktingar i landet ska hållas inlåsta under hela asylprocessen. Premiärminister Viktor Orban motiverade beslutet med att det är för landets säkerhet och påstod att flyktingar ligger bakom terrordåd i Europa.
Enormt lidande
På UNHCR ser man med bestörtning på Ungerns planer.
– Vi är mycket bekymrade över den nya lagstiftningen i Ungern, som i praktiken innebär att alla asylsökande, inklusive barn, kommer att låsas in i containrar omringade av taggtråd, säger Caroline Bach på UNHCR i Sverige.
Hon menar att asylprocessen i Ungern kan ta flera månader och att planerna kommer att innebära ett enormt lidande för asylsökande, framför allt för familjer som väntar på återförening.
Situationen för flyktingar har också förvärrats av att rapporteringen kring frågan har avtagit det senaste året, det menar Nadja Hatem som är asylrättsjurist och företräder många asylsökande.
– Det man ser är ju en skärpning från alla håll och kanter, som med planerna i Ungern. Jag ser rapporter som inte kommer allmänheten till del, och där talas det om hur olika länder runtom i Europa skärper sitt flyktingmottagande på olika sätt, säger hon.
Turkietavtalet har inte bara stoppat flyktingar som vill ta sig in den vägen, EU har också börjat se sig om efter fler gränser att stänga, menar Nadja Hatem.
–Man har också börjat samtala med både Tunisien och Libyen för att skicka tillbaka flyktingar dit. Det visar ju åt vilket håll man vill gå inom EU, säger hon.
Fel perspektiv
Att situationen inte är förutsägbar och att alla länder kör sitt eget race ökar också påfrestningen för flyktingar, menar hon.
– Vi har också sett en skärpning av Dublinkonventionen där man har börjat skicka tillbaka människor till Grekland, trots att Europadomstolen har fastslagit att det inte är ett land som är rättssäkert för flyktingar. Man har vänt hela debatten till att handla om hur vi ska skydda Europa i stället för hur vi ska skydda flyktingarna.
