Ulf Kristersson kommenterade att han gärna berättar hur han burit sig åt. Statsministern och den nyblivna migrationsministern Johan Forssell (M) skulle ha anlänt till Wien idag, men besöket har blivit framflyttat på grund av de extrema översvämningarna i Centraleuropa. 

Inspirerats av extremhögern

Det är inte en slump att resan är menad att ske just nu. Österrike går till val den 29 september och det högerradikala Frihetspartiet, FPÖ, leder i opinionsundersökningarna och utmanar det styrande Folkpartiet, ÖVP, om makten. Ett viktigt skäl till framgångarna är FPÖ:s mycket aggressiva utspel mot utomeuropeiska migranter och i synnerhet muslimer. Moderaterna och ÖVP tillhör samma partigrupp i EU och Kristerssons besök ska ge de österrikiska partikamraterna lite draghjälp, genom att visa att de prioriterar samma fråga som FPÖ gör.

ÖVP har dock redan i åratal fört en hård migrationspolitik som knappast behöver några inspirerande läxor från en svensk högerregering. Partiet tog en skarp högergir under den tidigare partiordföranden och förbundskanslern Sebastian Kurz, som krävde en strypt invandring och varnade för politisk islam, muslimska parallellsamhällen och hot mot österrikiska värderingar.

– Förr var det bara FPÖ som talade på det här sättet. Men ju mer vi har sett av detta i ÖVP:s kampanjlöften, intervjuer och politik, desto mer normaliserat har det blivit, säger statsvetaren Laura Topütt som Dagens ETC möter i ett regnigt Wien. 

Slöjförbud och pushbacks

När ÖVP var i koalitionsregering tillsammans med FPÖ 2017–2019 blev det bland annat lag på att asylsökande behövde vara inlåsta nattetid. Österrikiska sjukhus fick krav på sig om att rapportera utskrivningar av personer som fått avslag på asyl, så att dessa lättare kan deporteras. Regeringen Kurz förbjöd muslimska flickor att bära slöja i skolan, och skickade österrikiska soldater till södra Ungern för att hjälpa till att genomföra olagliga pushbacks av migranter vid den serbiska gränsen.

Laura Topütt arbetar vid organisationen Dokustelle som granskar och publicerar rapporter om antimuslimsk rasism i Österrike. Hon menar att det är kontroversiellt att ge stöd också till Nehammer som förbundskansler, eftersom han hållit fast vid Kurz migrationspolitik och även bar ansvar för att utforma den som tidigare inrikesminister.

– Under Nehammer inrättade inrikesministeriet ett dokumentationscenter som kartlägger politisk islam. De arrangerar konferenser och påstår att man genomför oberoende research, men personerna man anställa är välkända för sina antimuslimska åsikter, säger Laura Topütt.

Folk traumatiserades, privat egendom förstördes och bankkonton frystes.

Det finns inget motsvarande statligt initiativ för att kartlägga exempelvis demokratihotande högerextremism, med hjälp av ett dokumentationscenter. Nehammer bar också personligen ansvar för den stora polisinsatsen Operation Luxor i november 2020, efter en terrorattack med skjutningar på Schwedenplatz i Wien. Bara några dagar senare skickades nära 1000 poliser ut som genomföra räder och gripanden i över 70 muslimska hem. 

– Folk traumatiserades, privat egendom förstördes och bankkonton frystes, men i efterhand har nästan inga fall gått vidare till åtal. Det var bara en politisk reaktion att visa upp för allmänheten.

Mikroaggressioner mot muslimer

Organisationen Dokustelle har sett en tydlig ökning av antalet anmälda incidenter av antimuslimsk rasism i Österrike, och drar slutsatsen att den politiska högerns normalisering av det som tidigare bara var FPÖ:s program har lett till ökad främlingsfientlighet i samhället.

– Det handlar om en ökning av de vardagliga mikroaggressionerna, säger Laura Topütt. Om att någon fnyser och gör en grimas på bussen, när det sätter sig en invandrare i sätet mittemot. Och det riktas framför allt mot muslimer. Det finns en tyst överenskommelse i Österrike om att rasism mot svarta inte är okej, men fientlighet mot muslimer anses vara något helt annat eftersom de målas ut som ett hot mot Österrike, på alla möjliga sätt.

Jag är säker på att det även nu redan finns en dold agenda, en ny Projekt Ballhausplatz.

Laura Topütt fruktar vad som kommer hända om valresultatet innebär att ÖVP och FPÖ bildar koalitionsregering på nytt, oavsett vad de säger om varandra nu under valrörelsen. Hon påminner om ”Projekt Ballhausplatz”, Sebastian Kurz hemliga plan för att cementera makten, som läckte ut i medierna under valrörelsen 2017. Kurz hade redan från början en halvauktoritär idé om han skulle attackera rättsväsendet, presstödet och de oberoende medierna.

– Jag är säker på att det även nu redan finns en dold agenda, en ny Projekt Ballhausplatz, där ÖVP och FPÖ redan bestämt hur de kan gå samman och regera. Och jag vill inte ens tänka på vad som kommer ske efter det.