Under årets valrörelse har stora delar av republikanernas ammunition gått till att charma landets kristna höger. I kampanjen ”Believers for Trump” har den svagt troende presidentkandidaten lovat att skydda och återupprätta kristna värderingar i samhället som han menar är under hot av vänsterns socialism. 

– Jag älskar er! Gå ut – ni måste gå ut och rösta. Om fyra år behöver ni inte rösta igen. Vi fixar det så bra att ni inte behöver rösta, sa Trump under en demonstration arrangerad av den högerextrema kristna förespråkargruppen Turning point action i juli. 

Kärleksaffären mellan Trump och den kristna högern är nästintill osannolik, säger kyrkohistorikern och författaren Joel Halldorf.

– Han har skiljt sig tre gånger, står anklagad för flera sexualbrott, skryter om sina otrohetsaffärer och kan inte citera bibeln. Han brister på varenda punkt när det gäller de moraliska idealen. 

Balansgång kring abortfrågan

Men efter att ha levererat i flera avgörande frågor – bland annat genom att flytta den amerikanska ambassaden till Jerusalem och spela en nyckelroll i att upphäva abortlagen Roe v. Wade – har den moraliskt belastade presidentkandidaten krönts till de konservativa kristnas stora frälsare. 

– Gruppens två nyckelfrågor har rört aborten och stödet till Israel. Där har han verkligen levererat för dem och fått starkt stöd från de vita evangelikala, säger Joel Halldorf.

De konservativas förtroende för Trump har dock vacklat. I april gick Mike Pence – Trumps djupt religiösa före detta vice president – ut på X och kritiserade sin tidigare chef för att han backat i frågan om abort. 

– Trump upptäckte att den strikta abortlinjen sänker honom mot väljarkåren som helhet. Nu måste han hitta ett sätt att både göra de evangelikala nöjda utan att skrämma andra väljare. Det har upprört många väckelsekristna.

Mångkulturen som hot

För Kamala Harris, som står för progressiva värderingar kring mångfald, jämställdhet och religionsfrihet, är utmaningen att nå den nationalistiska kristna högern särskilt stor. Hon har själv en brokig religiös bakgrund inom både baptism, judendom och hinduism. 

– Trump representerar helt klart ett mer homogent kristet USA än vad Harris gör. Men demokraterna inte har råd att helt alienera den här gruppen. Tim Walz citerade till exempel Bibeln i vicepresidentsdebatten för att visa att demokraterna inte tar avstånd från den kristna tron. 

I takt med att sekulariseringen ökar i USA växer en motreaktion inom många religiösa samfund som söker sig tillbaka till mer fundamentalistiska trosriktningar. När Donald Trump först kom in på den politiska scenen lyckades han snabbt vinna stöd från en sekulär nationalistisk höger som efterfrågade starkare gränskontroll och begränsningar av mångkulturens inflytande. 

Detta ska ha bidragit till utvecklingen av den kristna nationalismen.

– Det som dragit kristna väljare till republikanerna är ursprungligen inte nationalism. Men Trumps löften om att skydda en ”äkta amerikansk” kultur har resonerat starkt hos vita kristna väljare, som betraktar mångkultur som ett hot mot den amerikanska identiteten. 

Förenklat inkluderar den kristna nationalismens mål, förbud mot preventivmedel, aborter, samkönade äktenskap och könsbekräftande behandlingar. Tron är särskilt stark bland evangelikaler – även kallad väckelserörelsen. 

Återgång till 1600-talet

I USA identifierar sig omkring en fjärdedel av befolkningen som väckelsekristna, skriver den oberoende tankesmedjan Pew research center.

Flera framträdande kristna nationalister har lyckats ta sig till maktpositioner i den amerikanska kongressen med den republikanske talmannen Mike Johnson i spetsen. Johnson är medlem i en församling kopplad till den kontroversiella trosriktningen New Apostolic Reformation (NAR), som strävar efter att återgå till den traditionella King James-bibeln från 1600-talet. Bland rörelsens andra kända ansikten finns den republikanska senatorn Josh Hawley, som blev känd för att ha hejat på mobben under stormningen av Kapitolium och representanthusets militanta Marjorie Taylor Greene.

– Det är knappt möjligt för en presidentkandidat i USA att säga att de inte alls tror på Gud. Men man ser ju också att många unga lämnar kyrkorna i och med politiska polariseringen som religionen för med sig, säger Joel Halldorf.

Har blivit kungamakare

Väckelserörelsens koppling till republikanerna har inte alltid varit självklar. Under större delen av 1900-talet var det en politiskt splittrad grupp utan någon given partitillhörighet. När demokraten och evengelikalen Jimmy Carter svors in som president på 70-talet efter Nixon-fiaskot, var stödet starkt från de väckelsekristna.

Det var inte förrän Ronald Reagan kandiderade i valet 1980 som rörelsens majoritet – 65 procent – röstade på det republikanska partiet, säger Joel Halldorf. 

I valen 2016 och 2020 la närmare 80 procent av landets väckelsekristna sin röst på Donald Trump.

– Rörelsen har fått rollen som kungamakare kan man säga. Om de mobiliserar och är dedikerade för en kandidat så har den personen väldigt goda chanser att vinna.