Pascal Sleiman kidnappades i närheten av kuststaden Byblos en knapp timme norr om Beirut. Hans kropp hittades sedan i Homs i Syrien. Homs är ett starkt fäste för Hizbollah, som under det syriska inbördeskriget har varit allierade med den syriska regimen. Spekulationerna efter mordet var många: Hizbollah anklagades för inblandning. I slutändan skulle det visa sig vara syrier som var ansvariga. De hatiska kommentarerna avlöste varandra: alla syrier måste ut ur Libanon, sa inrikesministern. Avrätta alla de inblandade, var ett annat förslag. 

Våldet mot syrier ökade. Butiker och affärer ägda av syrier utsattes under några dagar för räder. De kristna ikonerna sattes upp utanför ytterdörren i Achrafie som ett slags skydd.

Förföljda flyktingar

Juan Gabriel Wells, chef för International Rescue Committee (Rescue) i Libanon, säger att hotbilden mot flyktingarna från Syrien gradvis har ökat sedan den ekonomiska krisen 2019. De senaste 18 månaderna har det trappats upp till ren förföljelse:

– Förföljelsen och marginaliseringen av flyktingar sker på ett systematiskt sätt. Det har bland annat demonstrerats genom den libanesiska arméns massdeportationer våren 2023. Syriers rörelsefrihet har begränsats, man har fått utegångsförbud, genomfört nattliga räder mot tältläger och konfiskerat deras ägodelar, säger Juan Gabriel Wells. 

Både Human rights watch (HRW) och Amnesty international har riktat hård kritik mot den libanesiska arméns massdeportationer av syrier. De har dock fortsatt sedan dess. I maj i år infördes flera nya regler som ytterligare försvårade för syriska flyktingar i landet.

Syrierna i Libanon hade redan innan det fullskaliga kriget i landet gått igenom mycket. HRW riktade tidigare i september även skarp kritik mot EU:s försök att stoppa flyktingar från att ta sig till Cypern med båt. 

– Vi pratar om människor som är på flykt inte för första gången, utan andra eller tredje gången nu, säger Juan Gabriel Wells.

”Redan traumatiserad befolkning”

Relationen mellan Libanon och Syrien har länge varit frostig. Under det libanesiska inbördeskriget ockuperade Syrien, som anser sig ha rätt till delar av Libanon av historiska skäl, delar av landet. Inte förrän 2005 drog sig syrisk militär tillbaka helt. De kyliga men nära relationerna mellan Libanon och Syrien går alltså långt tillbaka, och har sin grund i uppdelningen av Mellanöstern under tidigt 1900-tal och sedan skapandet av staten Israel 1948. Europa bär en stor del av skulden till de krig som nu åter har blossat upp i hela regionen. 

I skrivande stund är ingen i Libanon oberörd av kriget. Även i de lugnare och säkrare delarna märks krigets konsekvenser. De libanesiska myndigheterna beräknar att 1,2 miljoner människor är på flykt inom landet. Över en miljon har drivits på flykt bara de senaste veckorna. 

– Både libaneser och syrier som flyr nu startar från ett redan sårbart läge, säger Juan Gabriel Wells.

Kriget hade inte kunnat komma vid ett sämre tillfälle.

– När du pratar med folk som kommit till Libanon de senaste åren så kom de antingen precis före eller precis efter någonting. Jag har jobbat i Libanon sedan juni 2023. Det var två månader efter den stora vågen av massdeportationer och tre månader före kriget i Gaza, säger Juan Gabriel Wells.

Han konstaterar sedan: 

– Det ger en bild av hur instabilt det varit också innan kriget. Det som händer nu drabbar en redan traumatiserad befolkning. 

Svår-spårade syrier

Ett av områdena som utsätts för flest israeliska luftangrepp är Bekaadalen, som ligger mycket nära Syrien. I och med kriget i Syrien har de informella tältlägren brett ut sig här i över tretton år. Bekaadalen är både vacker och hemskt ful: här kan man titta på en stor stinkande sophög och overkliga berg på samma gång. 

– Många internflyktingar från södra Libanon har tagit sig till Bekaadalen, säger Juan Gabriel Wells.

I den situation som nu råder i Libanon är International Rescue Committee mycket oroliga för syrierna.  Misstron bland syriska flyktingar mot de libanesiska myndigheterna är av förklarliga skäl stor.

– Det är svårare för oss och den libanesiska regeringen att veta vart syrierna tar vägen – de vill inte heller att det ska gå att kartlägga. Det blir som en slags ”skuggflykt”. Vi pratar om flera hundratusentals människor.

Bombmattor i söder

Stora delar av Libanons södra delar har belagts med evakueringsorder och bombmattor och antalet internflyktingar växer dagligen. I Beirut har människor sovit på gator, torg och stränder. Fler och fler boenden öppnar i skolor och offentliga byggnader. De sanitära förhållandena är redan alarmerande. Fyra familjer kan dela på ett klassrum. 

– Skolor är inte till för att bo i långsiktigt, säger Juan Gabriel Wells.

I majoriteten av de nyöppnade boendena i huvudstaden finns inga syrier.

– Det är inte så att de officiellt inte välkomnas i de akutboenden som regeringen eller olika statliga aktörer sätter upp. Men de syriska flyktingarna uppsöker dem inte själva, på grund av den rädsla som inpräntats i dem de senaste åren.

Flyttat familjen till bergen

Läget i Libanon har förändrats dramatiskt på bara två veckor. Och även om det blir vapenvila om en månad eller två räknar International Rescue Committee och andra humanitära organisationer med att de extra behoven kommer bestå. 

När Dagens ETC pratar med Juan Gabriel Wells är han i Achrafie, samma kristna område som syrier i våras undvek. Det är nu ett av de områden som fortfarande anses vara relativt säkert. 

– När vi pratade om att ”åka på fältbesök” förut så menade vi att vi skulle ut från stan. Men nu när vi pratar om ”åka till fältet” så pratar vi om Beirut, och de akutboenden som har öppnats i de områden som brukade vara runt knuten, säger Juan Gabriel Wells.

Han har flyttat både sin egen familj och stora delar av personalen till hus i bergen istället. För den lokala personalen är konsekvenserna av kriget stora. Många bor med hela sin släkt i alldeles för små hus, berättar Juan Gabriel Wells. Bergen ovanför Beirut har också under tidigare krig varit relativt fredade. Fysiskt säkerhet i all ära: bergen är också bättre för psyket. 

– I Beirut hör man konstant drönarna.