Krigsretoriken trappas upp i USA

Läs också: ”Det går inte att bomba bort terrorn”

En knapp vecka efter Islamiska statens (IS) attacker mot Paris den 13 november släppte terrorgruppen en video med ett hot mot USA och New York. I filmen visas bilder på en man som ser ut att förbereda en självmordsbomb, blandat med klipp från Times Square och Herald Square; två av Manhattans mest välbesökta platser. Enligt FBI finns just nu inga konkreta terrorhot mot New York eller USA, men massakrerna i Paris har tydligt påverkat opinionen. En mätning från Reuters visar att terrorism nu är väljarnas största orosmoln, före ekonomin. Andelen amerikaner som ser terrorism som USA:s största problem mer än dubblerades efter dåden i Paris, från 9,7 procent till 20,5 procent.

Hårdnat tonläge

23-åriga New York-bon Suede Jen-Harris hör dock inte dit.

– Vi lever mitt i ett hot, men man kan inte låta sig förgiftas av att gå runt och tänka på det, säger Suede Jen-Harris, som står i höstsolen på Herald Square där det är ovanligt lite folk för att vara en lördagseftermiddag. Han vill inte se någon upptrappning av USA:s militära kampanj mot terrorgruppen.

– Jag tror det är bäst att USA håller sig undan och sköter sig självt. Vi ska inte hälla mer bensin på elden.

Men tonläget har hårdnat efter IS-attackerna mot Paris och ett ryskt passagerarplan, som påmint USA om att terrorgruppen är ett hot även utanför Mellanöstern. President Obamas taktik det senaste året har främst bestått i att leda en koalition med NATO-länder och arabländer som genomför dagliga flygattacker mot ISIS. USA har också skickat specialstyrkor som fungerar som rådgivare till syriska rebeller och kurdiska styrkor som slåss mot IS. Obama har sagt att koalitionens strider mot IS ska intensifieras men att det inte är aktuellt med någon markinvasion – framför allt för att en sådan inte skulle vara någon långsiktig lösning på problemet med IS.

– USA är bränt när det gäller interventioner, efter Irak, Afghanistan och Libyen där man provat olika metoder utan framgång, säger Magnus Nordenman, expert på amerikansk försvarspolitik vid tankesmedjan Atlantic Council i Washington.

Han tror dock att en vändning är på väg. Till och med vänsterkandidaten Bernie Sanders, som var en stark motståndare till Irakkriget 2003, har efter Parisattackerna sagt att IS ska ”förgöras”. Enligt en mätning gjord efter Parisattackerna stödjer en majoritet av amerikanerna både utökade flygattacker och marktrupper mot IS.

– Oavsett vem som vinner nästa val blir det en mer bestämd amerikansk utrikespolitik. Om man tittar på vad Hillary Clinton har sagt så lutar även hon åt det hållet. Fortsätter situationen att se ut som den gör idag kan jag tänka mig att det blir fråga om en amerikansk marktrupp mot IS framöver, menar Magnus Nordenman.

Vill inte ta emot flyktingar

Enligt Wall Street Journal överväger USA att upprätta en ny bas i Irak för anfall mot ledande IS-medlemmar. Listan på IS-toppar som ska slås ut förlängs. Det talas också om att trefaldiga antalet militära rådgivare som arbetar med kurder och andra som slåss mot IS i norra Syrien från 50 till 150.

Parisattackerna har även lett till hårdare tongångar i inrikespolitiken. Fler än hälften av delstaternas guvernörer vill nu inte ta emot syriska flyktingar, med hänvisning till att terrorister kan gömma sig bland dem. I torsdags röstade representanthuset för att pausa det planerade mottagandet av 10 000 syriska flyktingar under nästa år, trots att Obama betonar att flyktingarna inte utgör något säkerhetshot. De republikanska kandidaterna har tävlat med varandra om den hårdaste linjen i flyktingfrågan sedan terrorn i Paris. Längst går republikanen Donald Trump, som tillsammans med Hillary Clinton är den presidentkandidat som väljarna har störst förtroende för i terrorfrågor enligt en färsk mätning: han har öppnat för att registrera muslimer i en databas och övervaka vissa moskéer. Muslimska organisationer i USA har gjort uttalanden om att situationen är ännu värre nu för dem än efter 11 september 2001.

– Redan innan dåden i Paris präglades det politiska klimatet över en rädsla för potentiella attacker, säger Shana Kushner Gadarian, statsvetare vid Syracuse University.

– Vilken roll frågan får i presidentvalet 2016 beror på om det blir fler stora attacker. Utrikespolitik påverkar i regel inte valen så mycket, däremot kan frågan om terrorism flytta gränserna för vad kandidater kan säga i frågor som invandring.

Hur ska USA hantera IS?