Men det är inte därför Dagens ETC talar med henne. Olena Masorina satt mellan 2014 och 2019 som ledamot i det ukrainska parlamentet, för det konservativa partiet Folkfrontens räkning. Det som gör henne intressant i sammanhanget är att hon inte längre är politiskt aktiv eller medlem i ett parti. Skälet till att hon kapade banden till allt partipolitiskt engagemang var enligt egen utsago, att hon fick nog av den bristande tilltron till Ukrainas politiker och institutioner.
– Jag tröttnade på attackerna och den konstanta negativeten. Inifrån går systemet ut på att bära upp höga löner och inte skapa förändring. Och utifrån så hatar alla dig. Det är därför så många politiska beslut misslyckas, för att det är som att befinna sig i ett hus där det ständigt pågår skandaler, säger hon.
Olena Masorina förklarar saken filosofiskt. I flera hundra år har Ukraina befunnit sig i en situation där befolkningen styrts utifrån, av andra folk och makthavare. Så var det under Tsarrysslands tid, så var det under Sovjettiden. Makten har dessutom alltid varit ett instrument för förtryck.
– Det här är en anledning till att många ukrainare fortfarande tänker att de som har makten är dåliga figurer. Det sitter inpräntat i deras genetiska arv, efter 300 år med diktatur och slaveri.
Trots att president Zelensky nu är mycket populär, att den ukrainska armén åtnjuter ett högt förtroende och att folk generellt tycks ha blivit lite mer enade, i krigstider, tror inte Olena Masorina att det långsiktigt kommer kunna rubba den bristande tilltron till de politiska institutionerna. Inte ens med en seger i kriget på plats. Istället måste Ukraina få hjälp utifrån, menar hon, och här kan EU spela en nyckelroll.
När kriget och dess konsekvenser analyseras är det viktigt att nämna hur det också gjort att Ukraina tagit politiska jättekliv i riktning mot västvärlden. I juni i fjol blev Ukraina kandidatland till EU och redan nu förs diskussioner om nödvändiga reformer för att säkra ett medlemskap.
Under sina fem år som parlamentariker arbetade Olena Masorina med att anpassa ukrainsk lagstiftning utifrån EU:s normer. Hennes arbete bidrog till att möjliggöra att ukrainare inte längre behöver ansöka om visum för att resa in i EU. Och sedan allt fler rest till Europa och sett andra politiska system, har framför allt den unga generationen börjat ändra sina värderingar.
– Europa är fortfarande väldigt annorlunda. Jag kan exempelvis inte tänka mig att ukrainare kommer vilja betala mycket mer i skatt, eller bidra ekonomiskt till andra länders budgetar. Men det finns fortfarande hopp om förändring.