Det är också det svåraste, enligt Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. 

– Det främsta budskapet är: håll ut. Oavsett vad man kämpar för så är det uthålligheten som är det viktigaste för sammanhanget.

En faktor till att det kan vara svårt att hålla ut kan vara medielogiken, fortsätter Klas Rönnbäck. Det som är nytt och färskt får ofta mer uppmärksamhet. 

– Medias logik säger att det nyaste ska vara i fokus. 

Bojkott och politik

Att peka ut specifika framgångsfaktorer – sådant som historiskt gjort en kampanj för att bojkotta mer eller mindre lyckad sett till dess uttalade mål – är svårt. De exakta resultatet är också knepiga att mäta, säger Klas Rönnbäck. 

– Men att det är svårt att mäta resultaten betyder inte att den här typen av kampanjer har varit oviktiga. Bojkotter har varit väldigt viktiga i många politiska rörelser, säger Klas Rönnbäck.

Bojkotten kommer sällan ensam. 

– Att människor slutar konsumera vissa produkter eller köper andra produkter är inte det enda man ska sätta sitt hopp till. Jag tror att man ska se det som en del av en politisk rörelse med långsiktiga mål och effekter. Och om man inte håller ut blir effekterna begränsade. 

Klas Rönnbäck har bland annat tittat på avskaffandet av apartheid-regimen i Sydafrika, avkolonialiseringen av Afrika och den transatlantiska slavhandeln. I alla tre fallen har bojkott varit en del av metoden, men inte den enda. Bojkott som metod är inte ett nytt fenomen utan kan spåras bakåt till minst 1700-talet. En av de största bojkottkampanjerna någonsin, sett till den dåvarande befolkningsmängden, är bojkotten av socker – som producerades av slavar – i Storbritannien sent 1780-tal. 

– Syftet med bojkottrörelsen var inte nödvändigtvis att avstå helt från socker utan att köpa vad som man då kallade för friodlat socker. Det här fick stort genomslag. Men sedan tappade bojkottrörelsen kraft, säger Klas Rönnbäck. 

Nyckeln till framgång?

Mot Sydafrikas apartheidregim pågick protester – där bojkott av varor och resor till landet var en viktig del – under nära femtio år. Apartheidsystemet infördes 1948 och avskaffades 1994. Under 1950-talet tilltog protesterna. En del av det var att på olika sätt påverka ekonomin, för att tvinga fram förändring. 

– Kampen mot apartheid fortsatte att vara aktuell på ett större plan. Men sedan växlade det lite under årens gång, vilka som var mest högljudda och kämpade mest för stunden.

Anti-apartheid-kampen fördes på flera fronter och på många olika sätt. Klas Rönnbäck menar att det antagligen är det som gör att den både kunde pågå så länge, och att den till sist lyckades. 

– Man kämpade med många olika medel och såg inte bojkotten som en isolerad process. Och därmed, om bojkottrörelsen försvagades under en period så kunde andra politiska aktiviteter fortsätta. 

Kampen fortsätter

En av de just nu mest kända och största kampanjerna för bojkott är BDS movement. Tidigare i somras, den 9 juli, fyllde rörelsen 19 år. BDS movement är sedan starten en internationell kampanj och rörelse för att bojkotta, återkalla investeringar från och sanktionera Israel. 

Sedan den 7 oktober har BDS Movement på många sätt fått ny energi. Frågan om Israel och Palestina – en av de mest långdragna konflikterna i världen – har väckts till liv igen. 

– Två av de största segrarna sedan starten har inträffat under det pågående folkmordet. Intel drog in investeringar i Israel till ett värde av 25 miljarder kronor, och Google ställde in sin plan på att investera 23 miljarder dollar i det israeliska företaget Wiz, säger Shir Hever.

Shir Hever är samordnare för BDS Movements kampanj för ett militärembargo. Före den 7 oktober var det en mindre kampanj, i skuggan av andra, men i och med Israels krigföring i Gaza har den blivit mer central och mer resurser har lagts på den. 

Sedan kriget i Gaza bröt ut har flera stora företag och länder avbrutit samförståndsavtal med militärteknik- och vapenföretaget Elbit Systems, fortsätter Shir Hever.

– Det saknar motstycke. De kollektiva och globala ansträngningarna för att stoppa förbrytelserna och hålla Israel ansvarigt har påverkat kampanjen för miltärembargo. Det är ett starkt momentum och israelisk media pratar om embargot varje dag, säger han. 

Oöverträffat engagemang

På en mer generell nivå nämner Shir Hever studentprotesterna – runt om på universitet världen över har studenter engagerat sig mot Israels systematiska förtryck av palestinier. Ett annat exempel är hur hamnarbetare i många länder har blockerat israeliska fartyg som transporterar vapen. 

– Två länder, Spanien och Namibia, har blockerat sina hamnar för fartyg som misstänks transportera vapen till Israel illegalt. Malaysia har helt blockerat israeliska fartyg från sina territorialvatten.

Konsumentbojkotter har också spridit sig snabbt, fortsätter Shir Hever.

– Som mot McDonalds, Amazon och Intel. Gällande militärembargot så är det allt fler länder som återkallar vapenlicenser till Israel. 

Omar Barghouti är en av BDS movements grundare. Han kallar det Israel gör i Gaza för ”världens första liveströmmade folkmord”. Världen är arg, fortsätter han. Men opinionen svänger i många av de länder som också utrustat – eller fortfarande utrustar – Israel med de vapen och den materiel som används mot Gaza.

– Stödet för BDS movement och vårt genomslag, också på policynivå, har nått nya nivåer. Vårt fokus nu är att öka våra icke-våldsamma ansträngningar inom alla fält: ekonomiskt, akademiskt och kulturellt för att försöka rädda livet på de palestinier i Gaza som utsätts för en aldrig tidigare skådad våg av israeliska krigsbrott, säger Omar Barghouti.

Likheter och skillnader

BDS movement menar att Israel för en kolonial bosättarpolitik, och drar inte sällan paralleller till apartheid-regimen i Sydafrika. Liksom hur vita och svarta människor delades upp, delar Israel enligt BDS movement upp palestinier och israeler. Klas Rönnbäck säger att det finns flera likheter mellan både grundkonflikterna och hur kamperna förs.

– BDS movement kan lära av anti-apartheid-rörelsens metoder, vilket jag är säker på att de gör. Jag är övertygad om att BDS movement ser sig som en bredare rörelse för Palestina och palestiniers rättigheter, där bojkott är en del.

Han menar att det samtidigt finns skillnader. Konflikten mellan Israel och Palestina kallas ofta för den mest infekterade i världen. Något han tror kan spela in: om ett företag lämnar Israel så kan det väcka protester hos de som sympatiserar med Israel. 

– Det fanns inte så många som försvarade apartheid-regimen i Sydafrika eller slaveriet. Konflikten mellan Israel och Palestina är extra polariserad och det kan påverka BDS movements möjligheter, säger han.