– Det var svårt att få ut ­produktionen redan innan ­själva invasionen eftersom läget har varit så oroligt. ­Skepparna törs inte ge sig in, säger Bengt Johnsson, expert vid Jordbruksverket.

Nu har de stora rederierna stoppat all sin trafik till och från Ukraina. För många länder får det stora konsekvenser. Libanon får nästan all sin vete från Ukraina och Somalia, ­Libyen, Tunisien och Pakistan runt hälften. Att även den ryska exporten stannat av, och lär göra det i ännu högre grad i och med sanktionerna mot landet, gör inte situationen bättre. Tillsammans står Ukraina och Ryssland för nästan 30 procent av all veteexport i världen. De största kunderna är länder i Mellanöstern och Nordafrika.

– När produktionen faller bort i Ukraina och Ryssland blir utbudet i världen betydligt mindre och det gör att priserna gått upp kraftigt. De länder som har det sämst ställt drabbas hårdast. Inte minst gäller det flera folkrika länder i Nordafrika till exempel, som inte har så stor egen produktion, säger Bengt Johnsson.

”Extremt oroade”

Hos FN:s världslivsmedelsprogram, World food program, ser man med oro på situationen.

– Vi är extremt oroade över de potentiella konsekvenserna för människor i Ukraina och globalt, inte minst när det gäller områden som redan är drabbade av hunger. Kriget i Ukraina är katastrofalt för ­folket i Ukraina, men det är också en katastrof bortom gränserna, med förödande konsekvenser för miljontals människor tusentals kilometer bort, säger Anne Poulsen, Nordenchef på FN:s livsmedelsprogram WFP.

Hon påpekar att priserna på vete och andra spannmålsprodukter redan innan Rysslands invasion låg på rekordnivåer. Det i kombination med att pandemin har slagit hårt i många länder, med ökad arbetslöshet, och dessutom inflation, gör befolkningen än mer utsatt. 

– Alla stora avbrott i produktionen och exporten från regionen kommer göra att priserna skenar ytterligare, och urholka livsmedelssäkerheten för miljontals människor som redan är pressade på grund hög livsmedelsinflation, säger hon. 

Enligt WFP har antalet människor som riskerar att drabbas av svält ökat från 80 miljoner för fyra år sedan till nästan 280 miljoner idag. Det som en kombination av klimatkrisen, pandemin och nu kriget.

– Just när du tror att ­helvetet på jorden inte kan bli värre, så blir det det, säger Anne Polusens kollega David Beasley, chef för WFP, till BBC.

Minskad tillgång på gödsel

Att Ryssland även är en av världens största producenter av näringsämnen till konstgödsel gör att effekterna på livsmedelsproduktionen globalt kan bli ännu större. I Ryssland produceras bland annat fosfat och kaliumklorid – några av de viktigaste ämnena i konstgödsel. Svein Tore Holsether, chef för ett av världens största konstgödselbolag, är oroad över hur livsmedelsproduktionen kommer att påveras om tillgången minskar. 

– Halva jordens befolkning får mat som ett resultat av gödningsmedel. Om det tas bort från fälten för vissa grödor kommer skörden sjukna med hälften. Som jag ser det är ­frågan inte om världen ­kommer hamna i en global matkris, utan hur stor krisen blir, säger han till BBC.

Även G7-länderna ser situationen som allvarlig. På fredag ska representanter från länderna träffas på ett extrainkallat möte för att diskutera vilka konsekvenser kriget har för den globala livsmedelsmarknaden, och hur marknaden kan stabiliseras. 

– Försörjningen av livs­medel i Tyskland och Europeiska unionen är trygg, men större brister kan väntas i vissa länder utanför EU, särskilt där brist redan råder på grund av problem som torka, säger ­Tysklands jordbruksminister Cem Oezdemir i ett uttalande.