Formellt gäller restriktionerna fortfarande, men USA har nu börjat förhandla med Venezuela. Det började i oktober med en utväxling av sju amerikaner från oljeindustrin som satt fängslade i Venezuela och Maduros fru Cilia Flores två systersöner, som bägge var dömda till 18 års fängelse för narkotikabrott. 

I förra veckan förändrade president Biden sin och USA:s inställning till sanktionerna. Oljebolaget Chevron fick då rätt att exportera venezuelansk olja till USA. Chevron har flera stora samarbetsprojekt med Venezuelas statliga oljejätte PDVSA, men har sedan embargona infördes inte haft rätt att exportera olja från Venezuela.

Fortfarande kritiskt 

Trots att det var en rad krav förknippade med tillstånden innebär de nya möjligheter för Venezuela att kunna använda sina oljefyndigheter och få välbehövliga tillskott i sin ekonomi. 

Den politiska situationen i Venezuela har också förändrats. För tre år sedan erkände USA och en rad EU-stater tillsammans med ett 60-tal länder den nästan okände parlamentsledamoten Juan Guaido som president sedan Nicolas Maduro anklagats för valfusk. Efter en resultatlös medling initierad av Norge betydde militärens stöd till den sittande regimen att Guaido kom alltmer i skymundan.

Idag sitter Juan Guaido i ett litet kontor ovanpå ett shoppingcentrum och tillbringar dagarna med Zoommöten. Inte många bryr sig längre om honom trots att han fortfarande är erkänd som president av USA och en rad andra stater.

Men situationen i Venezuela är fortfarande kritisk. Mänskliga rättigheter existerar inte för stora delar av befolkningen, många lider av undernäring och sjukvården fungerar dåligt. Minst 7,1 miljon, enligt landets regerings officiella uppgifter, har flytt från Venezuela och FN:s flyktingorgan UNHCR ser flyktingsituationen som en av de allvarligaste i världen.

Hoppet står i dag till att de nyvalda vänsterregeringarna i Brasilien och grannlandet Colombia ska kunna påverka Maduro-regimen att demokratisera landet i utbyte mot internationellt erkännande.