Kriget har förändrat kvinnorollen i Ukraina– utplånar Sovjets mammafixering

Veteranka grundades 2018 för att hjälpa kvinnliga veteraner hitta arbete och få psykologiskt stöd, men också för att stärka kvinnors rättigheter och villkor under tiden i det ukrainska försvaret. När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen stod det omedelbart klart för Veteranka att deras arbete aldrig varit viktigare. Många av deras medlemmar och andra veteraner sökte sig snabbt tillbaka till armén och därmed uppmärksammades utmaningar som påtalats redan tidigare. 

– Stora problem med saker som sexism, att det inte finns tillräckligt många gynekologer på militärsjukhus, och att kvinnor fått sämre löner. Vår armé har utvecklats väldigt mycket men kvinnor måste fortfarande föra en tuff kamp i en miljö där många män har gigantiska egon, säger Kateryna Pryimak.

Stred vid fronten – kallades kokerska

På hösten 2024 uppgav ukrainska myndigheter att 68 000 kvinnor tjänstgör i Ukrainas väpnade styrkor. Av dessa är cirka 5 000 direkt involverade i uppdrag vid frontlinjerna, medan övriga utför uppdrag längre bak. En sådan här roll har kvinnor haft i försvaret mot Ryssland ända sedan den militära konflikten först utbröt. 

2015 togs informationskampanjen Invisible battalion fram, som berättade om kvinnors gärningar i försvaret och problemen de hade. Vid den tiden var många befattningar i armén stängda för kvinnor och de fick inte bli listade som soldater, vilket påverkade både respekten för deras insatser och deras löner och framtida pensioner. 

– De fick titlar som kokerskor och sömmerskor även om de utförde uppdrag vid frontlinjerna, berättar Kateryna Pryimak, som själv var sjukvårdare inom armén efter krigsutbrottet 2014.

Hon visar upp Veterankas lokaler, där det bland annat finns en textilverkstad med sömmerskor som syr upp uniformer anpassade efter den kvinnliga kroppen. I väntan på att armén ska börja ta fram enhetliga sådana har Veteranka försökt lösa saken på egen hand, och hittills sytt upp omkring 1 500 uniformer som getts bort till behövande kvinnor. 

I ett annat rum, där det råder fotoförbud, finns en teknikverkstad där volontärer skruvar ihop drönare som Veteranka skickar till kvinnliga operatörer i armén. Allt bekostas av donationer.

Flaggor för Högra sektorn

Här och var sitter det också rödsvarta flaggor som associeras med den ultranationalistiska rörelsen Högra sektorn, vars militanta medlemmar slöt upp i kampen mot ryska och proryska styrkor vid krigsutbrottet 2014. Kateryna Pryimak är öppen med att hon själv har en bakgrund som sjukvårdare i enheter kopplade till rörelsen. Hon menar att beskrivningar som målat ut Högra sektorn som ”nazister” är helt felaktiga.

Jag är själv en feminist med vänstervärderingar, och vi har varit som bröder och systrar. 

– Jag är själv en feminist med vänstervärderingar, och vi har varit som bröder och systrar. När kriget bröt ut 2014 var armén inte alls redo för det. Det kom väldigt många frivilliga kvinnor och män från olika grupper som förstärkte vid fronten. 

Idag har den här något komplicerade politiska bakgrunden, tillsammans med informationskampanjer och påtryckningar på lagstiftarna, lett till att de största av problemen för kvinnliga soldater blivit åtgärdade. Nya regler innebär att kvinnor och män numera tjänstgör under lika villkor inom armén. Alla positioner som krigförande soldat är nu också öppna för kvinnor. 

Men precis som hände i många länder under det första och andra världskriget har kvinnor också utökat sitt inflytande i resten av samhället. Förklaringen ligger i att mobiliseringen till armén har skapat sådan brist på manlig arbetskraft, att kvinnor har fått träda in i helt nya yrkesroller.

Arbetsmarknaden förändras

– 450 civila positioner som tidigare varit reserverade för män har nu öppnats upp även för kvinnor, berättar den ukrainska genusforskaren Hanna Hrytsenko över en kaffe med Dagens ETC.

Efter andra världskriget rullades kvinnors rättigheter tillbaka på arbetsmarknaden i Sovjetunionen med motivationen att man hade förlorat sådana enorma mänskliga resurser, att kvinnor behövde föda många fler barn. Kvinnor förbjöds att utöva hundratals yrken som ansågs fysiskt ansträngande eller farliga för deras hälsa och moderskapet. 

I Ukraina fanns denna lagstiftning kvar i princip ända fram till 2017 när en uppluckring påbörjades, som sedan fått en rejäl fart efter den fullskaliga ryska invasionen 2022. 

– Sedan dess har man tagit fram särskilda program för att inlemma kvinnor i traditionellt manliga jobb. Exempelvis har Kievs tunnelbaneoperatör börjat ta in kvinnliga chaufförer. Kievs publika tv-station har också börjat utbilda och anlita kamerakvinnor, inte bara kameramän, säger Hanna Hrytsenko.

”Åstadkommit mycket”

Hon kan fortfarande identifiera bromsklossar. Det kommer ta åratal att få in fler kvinnor i så kallade Stem-positioner – yrken inom vetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik – som kräver åratal av utbildningar och förberedelser. Det går att tala om ett visst motstånd i samhället från den ortodoxa kyrkan och andra konservativa miljöer. Ännu en fråga det talas ganska tyst om i Ukraina är hur kriget har påverkat problemet med mäns våld mot kvinnor i nära relationer, och hur det i sin tur påverkar kvinnors agerande.

Vi arbetar i detta nu tillsammans med försvarsministeriet för att ta fram mekanismer som motarbetar sexuella trakasserier.

Men Hanna Hrytsenko är ändå hoppfull om att Ukraina – tack vare kriget – går mot att bli ett samhälle som är bättre för dess kvinnor. Hon är en av personerna bakom kampanjen Invisible battalion och kan se hur kritiken i den tagits på allvar.

– Vi arbetar i detta nu tillsammans med försvarsministeriet för att ta fram mekanismer som motarbetar sexuella trakasserier inom armén. Vi har många utmaningar kvar och tio år har inte varit nog för att få fullständig jämställdhet, men jag tycker vi har åstadkommit mycket.