Greklands regering agerade snabbt efter att grannlandets president Recep Tayyip Erdogan bekräftade att Turkiet skulle låta flyktingar ta sig över gränsen. I söndags kallades militära styrkor in till havs, i luften, på marken – som om det var ett väpnat angrepp. De som ändå lyckas ta sig över gränsen har inte rätt att söka asyl under den kommande månaden, och så många som möjligt ska deporteras omedelbart.
Med andra ord: den asylrätt som är inskriven i EU-lag och internationell rätt, den som EU har försökt kringgå genom att exempelvis betala Erdogan för att stoppa asylsökande, den bryter nu Grekland mot, helt öppet.
Hur svarar EU på det?
”Stöd för Greklands ansträngningar att skydda Europas gränser," skrev Europeiska rådets ordförande Charles Michel på Twitter i söndags. Michel kommer att besöka Grekland idag och EU:s utrikesministrar planerar att krismötas i veckan. Inget tyder än så länge på att Sveriges regering kommer att säga emot Michel. I fredags sade migrationsminister Morgan Johansson till SVT att prioriteten är att ”Vi ska inte tillbaka till den situation som var 2015”, det vill säga, flyktingarna ska inte komma till Sverige.
Mullrar i parlamentet
– Skamligt, menar Malin Björk (V).
Hon och andra parlamentariker i vänstergruppen samt i den socialdemokratiska gruppen samlade under måndagen in namnunderskrifter till ett brev adresserat till EU-kommissionen och Charles Michel, där de kräver en rask, gemensam – och laglig – EU-lösning på situationen vid gränsen.
– Det som händer nu är ett bevis på att EU har misslyckats, vi har en situation med brutalt våld mot flyktingar vid EU:s gräns, säger Malin Björk, som också undersöker om det går att skicka en delegation EU-parlamentariker till gränsen, för att dokumentera vad som händer och kanske kunna lugna ner situationen.
– Det är en obehaglig terminologi nu om att skydda våra gränser, istället borde vi tala om att skydda människor som flyr.
EU:s framtid avgörs
Alice Bah Kuhnke (MP) betonar att mycket står på spel: tiotusentals flyktingars liv och EU:s framtid.
– Klarar vi inte av att hantera den här situationen, då är vår gemenskap inte mycket värd. Nu är det upp till bevis, nu är det verkligen hög tid att visa att vi i EU har lärt oss någonting från 2015 och de fem åren som har förflutit sedan dess, säger Bah Kuhnke.
– Det här kan vi hantera tillsammans. Vi kan inte svika människor på flykt, vi kan inte svika Grekland.
